fredag, januari 19, 2018

Om frilansares (o)frihet

Foto: Steinar Engeland
Frihet framhålls ofta som en drivkraft för att starta och driva eget. Men vad händer när en person mer eller mindre tvingas till egenföretagande för att fortsätta arbeta med det hen kan? När blir friheten en ofrihet?

Maria Norbäck är medieforskare på Handelshögskolan i Göteborg. I ett inlägg på Gri-bloggen skriver hon om hur omstöpningen av medielandskapet gör att antalet fast anställda journalister minskar, medan frilansarna blir allt fler.

Norbäck har i sin forskning intervjuat ett 50-tal frilansande journalister och fotografer om hur de upplever sin tillvaro. Hon konstaterar att det är de mest ”ofria” frilansarna som klarar sig bäst ekonomiskt, och som även är mest nöjda med sin arbetssituation.

Hon skriver: ”De som alltså mår bäst som frilans är således de som har lyckats skapa långsiktighet i sitt arbete genom att ha återkommande jobb, långa relationer med uppdragsgivare, ett fåtal stadiga uppdragsgivare snarare än många, som jobbar i journalistkontorskollektiv där de ofta samarbetar med andra frilansjournalistkollegor, och som får jobb utlagda på sig istället för att lägga ner mycket tid (som inte går att fakturera) på att komma på och sälja in olika jobb.”

Ju mer anställningslik tillvaro, desto nöjdare frilansare alltså. Paradoxalt!

Maria Norbäck skriver på flera vetenskapliga artiklar i ämnet, det ska bli intressant att ta del av dem framöver.

/Åse

onsdag, januari 17, 2018

De vackraste blommorna växer i dikeskanten

Vi lever i en tid med mycket osäkerhet, både när det gäller ekonomi, miljö, politik och konflikter. Jag har precis läst ”Ledarskap i osäkra tider – Exempel från Lützen, Poltava, Austerlitz och egna erfarenheter av entreprenörskap”, en bok skriven av Nils Bildt.

Boken vänder sig till entreprenörer och ledare som vill bli bättre på att hantera osäkerhet utifrån statistiska bedömningar, prognoser och militära metoder, men också till militärer som vill lära sig mer om företagares ledningsvillkor.

Författaren lyfter fram ett antal faktorer som extra viktiga för framgångsrikt företagande. Först och främst gäller det att företagen är snabba med att följa efter när kundernas behov förändras. Kundteamen måste direkt svara upp mot kundernas behov och agera så självständigt som möjligt. Ledningen bör sätta gränser och mål samt se till att koordinera verksamheten.

Vidare krävs öppenhet samt snabb och tydlig kommunikation för att nå framgång. Om alla på företaget vet hur situationen är ökar sannolikheten för att alla gör sitt bästa för företagets bästa. Ledaren är föredömet och ska vara tydlig med information om läget och ingjuta förtroende och förhoppningar.

I företagande är det ofta viktigare hur man gör något än vad man gör, menar Nils Bildt. En halvbra plan som utförs kraftfullt resulterar vanligen i större fördelar än en detaljerad plan som tar lång tid att skapa och därför riskerar att vara inaktuell när den genomförs. Men förmågan att sålla och säga nej till sådant som kan inverka negativt på den övriga verksamheten ökar självklart chansen till framgång.

Författaren lyfter även fram betydelsen av träning som en framgångsfaktor. Ett lysande exempel på att mycket träning lönar sig är tennislegenden Björn Borg som övade mot garageporten varje kväll och nådde en makalös framgång.

Avslutningsvis poängterar Bildt att inga blommor växer i asfalten på raksträckorna: De vackraste buketterna plockas i dikeskanten. Om man klarar av att hantera kurvor och dikeskörningar stannar man mycket längre på vägen.

/Helene

måndag, januari 08, 2018

Intraprenörskap i bok och föreläsning

Vissa företag är mer innovativa och framgångsrika än sina konkurrenter. Vad beror det på? Kan man se några gemensamma drag mellan vinnarna? Och vad kan vi andra lära oss av dessa företag?

Birgitte Stjärne ställer frågor och ger oss många svar i boken ”Intraprenören – Nyckeln till innovation”. Hon beskriver hur man stärker möjligheterna till innovation. Framgångsrika företag är bra på att ta tillvara resurserna hos sina mest kreativa medarbetare. De här så kallade intraprenörerna har ofta speciella egenskaper och mycket stark drivkraft. Det krävs särskilda förutsättningar för att de ska lyckas på bästa sätt, och kunna skapa framgångsrika innovationer.

För att intraprenörer ska hitta sin fulla potential behövs ett positivt och stödjande arbetsklimat. Öppenhet och tillit är viktigt, medarbetarna måste känna att det är tillåtet att ta risker och göra misstag. Stödet behövs framför allt från ledningen, men även från övriga medarbetare – vilket är ledningens roll att understödja. Om företaget kan erbjuda utmaningar och stimulerande arbetsuppgifter ökar chanserna för ett innovativt tänk hos medarbetarna.

Tidsbrist och för lite ekonomiska resurser är vanliga hinder för att idéer ska komma fram. Är företagsledningen alltför fokuserad på vardagliga frågeställningar, kortsiktiga mål och operativa frågor finns sällan utrymme för innovationstänk. Och om det läggs för mycket resurser på kontroll och kvalitet i stället för på kunskap om hur man skapar innovativa strategier blir det svårt för intraprenörer att få gehör för sina idéer.

Det finns många fler förslag på hur man kan förbättra innovationsklimatet i boken. Missa inte heller årets första Estradföreläsning 23 januari. Då får vi besök av Katarina Blomkvist och Ivo Zander som föreläser under titeln Intraprenörskap – en dold potential i svenska bolag. De kommer bland annat gå in på vilka organisatoriska faktorer som främjar respektive hindrar ett levande intraprenörskap – och hur du kan påverka dem för att utveckla ditt företags intraprenöriella förmåga.

/Helene

fredag, december 22, 2017

God (och kunskapsspäckad?) jul!

Det börjar lacka ordentligt mot jul här på ESBRI. Några förvirrade själar är kvar på kontoret, men snart är det julbestyren som tar över helt. Alla vet ju att hårda klappar är bäst. I vår tidning Entré och på webben finns massor av boktips att få julklappsinspiration ifrån. Nu kanske det är i senaste laget att beställa böcker, men tipsen går ju även att läsa för sitt eget höga nöjes skull.

I Kunskapsbanken hittar du, förutom boktips, en mängd andra texter om entreprenörskap och innovation. Och i vårt webb-tv-bibliotek finns hundratals filmer och klipp från föreläsningar och konferenser. Våra Estradföreläsningar finns även som podd, och här på bloggen har vi publicerat 1057 inlägg sedan starten 2006.

Du har väl heller inte missat att både vår tidning Entré och vårt nyhetsbrev e-Entré kom med nya utgåvor nu i veckan.

Så det finns alltså ingen anledning att ha tråkigt i jul, om någon nu var rädd för det…

Och lagom när ni har återhämtat er från allt firande, närmare bestämt 23 januari, återkommer vi med 2018 års första Estradföreläsning. Då gästas vi av Uppsalaforskarna Katarina Blomkvist och Ivo Zander som vill slå ett slag för det något bortglömda intraprenörskapet. Missa inte!

God jul och gott nytt år!

/ Jonas

tisdag, december 19, 2017

Samarbete nyckelordet för regional tillväxt

I dag på förmiddagen arrangerade ESBRI ett seminarium tillsammans med Innovationskraft Stockholm och Näringsdepartementet. Talare var Markku Markkula samt Taina Tukiainen. Temat var regional tillväxt och smart specialisering.

Talarna lyfte fram ett lyckosamt exempel från Finland. Espoo Innovation Garden är den största innovationshubben i Nordeuropa. Här finns ungefär 5 000 forskare, 25 organisationer som arbetar med forskning och utveckling samt massor av innovativa företag inom olika branscher. Totalt finns ett hundratal olika nationaliteter representerade i området. Nu görs en stor satsning på att bygga tunnelbana som ska göra det enklare och snabbare att ta sig mellan olika knutpunkter i regionen. Projektet kostar självklart massor av pengar, men talarna menade att satsningen kommer att vara värd tio gånger investeringskostnaden eftersom den medför att antalet innovationer och företag ökar rejält i området.

Men varför har Espoo Innovation Garden lyckats så bra? Markkula och Tukiainen framhöll vikten av samarbete mellan olika aktörer som en nyckelfaktor. Genom att låta människor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund arbeta tillsammans med politiker för att gemensamt lösa en regions utmaningar, kan man hitta nya utvecklingsmöjligheter och börja tänka i nya banor.

Inom kort kommer även en blogg på Innovationskraft Stockholm och här kan du läsa mer om Espoo och andra innovativa områden i Europa för att få inspiration.

/Helene

fredag, december 15, 2017

En Tillväxtmotor ger extern dragkraft till företagen

För ett år sedan gästbloggade projektledaren Anette Rhudin om hur hon fick idén till den jobbskapande succén Tillväxtmotor i Värmland. Nyligen utsågs projektet till vinnare i kategorin ”Investing in entrepreneurial skills” på en stor EU-konferens, ett fantastiskt erkännande! Tillväxtmotor hjälper företag att skala upp, och nu vill Anette skala upp själva projektet. Läs hennes nya blogginlägg och kontakta henne om du vill veta mer. /Åse

Projektet Tillväxtmotor (Business Generator) utsågs till bästa projekt i European Enterprise Promotion Awards, EEPA, som avgjordes vid ett stort EU-event i Tallinn 23 november. Det betyder att projektet de senaste tre åren har bevisat något utöver det vanliga när det gäller möjligheterna för ökad tillväxt i små och medelstora företag.

Vad är då en Tillväxtmotor?

Tänk dig att två kompisgäng, med fyra personer i varje, går på bio och ser en film som de senare återberättar för någon som inte har sett den.

I det ena gänget har alla personer ungefär samma bakgrund. Gänget liknar alltså en traditionell företagsstyrelse med jämnåriga män med liknande erfarenheter och samma personlighet. Vi kan också konstatera att oavsett vem i gruppen vi lyssnat på, så hade vi fått ungefär samma berättelse. Och bara en del av hela verkligheten.

I den andra gruppen är det två kvinnor och två män. Enbart denna genusskillnad gör att gängets gemensamma upplevelse av filmen skiljer sig från den första gruppens. Den som lyssnar på deras recensioner undrar förmodligen om de ens sett samma film.

Ponera att kvinnorna och männen i den andra gruppen dessutom har olika personligheter. En är den analytiska typen med fokus på fakta och detaljer. En annan är empatiker med stort intresse och känsla för människor. En tredje person utmärker sig för sin drivkraft med tydligt målfokus. Och så har vi den expressiva personen som målar tillvaron med himlens alla färger och ser in i framtiden. Vad händer då?

För analytikern tar filmen, som tog en timma att se, tre timmar att återberätta. Alla detaljer är viktiga och har analyserats ordentligt. Det krävs en tålmodig lyssnare. Vår känslomänniska berättar om sitt biobesök med inlevelse och hög grad av empati med storyns karaktärer. Lyssnaren måste ju få en chans att verkligen förstå varför den ena och den andra rollkaraktären agerade som den gjorde. Personen känd för sin starka drivkraft berättar om filmen på fem minuter. Hen konstaterar krasst att ”så här var det”. Punkt slut. Inga detaljer, ingen analys, inga känslor, ingen empati.

Den expressiva biobesökaren har som vanligt svårt att hålla sig till en röd tråd i sin berättelse. Hen gör utsvävningar, kommer in på stickspår, har idéer om dolda budskap, kopplar innehållet till egna erfarenheter, funderar på om storyn hade vunnit på att filmas ur ett annat perspektiv – kanske från månen ner mot jorden – och avslutar genom att rekommendera en helt annan film.

Om vi översätter liknelsen, och i stället pratar om utveckling av små och medelstora företag, så är det exakt detta som projekt Tillväxtmotor har tagit fasta på. Vi vet att det traditionella sättet att samla rådgivare kring sig låser företagare till ett visst tankemönster. Jämställdhet och mångfald – å andra sidan – öppnar upp för nya sätt att tänka, agera och se på omvärlden. Det skapar dynamik. Och det skapar välmående och växande företag. Vi kan inte navigera med bara en del av kartan.

EU-kommissionens webbplats finns följande text (min översättning): ”De viktigaste anställningskällorna i EU är små och medelstora företag”. Detta behöver vi uppmärksamma! Här finns en stor grupp som har lite tid och bristande resurser, men som samtidigt står för en otrolig potential i vårt samhälle. Med små medel kan vi få dem att skala upp.

Vi har konkreta bevis på att detta är sant. Nu vill vi att Tillväxtmotorn kommer många fler företag till godo – i Värmland, i Sverige och i EU. Och därmed också för kommande generationers arbetssökande. Vill du vara med och bidra till ökad tillväxt? Häng med på den fortsatta resan med Tillväxtmotorn och Business Generator!

/Anette Rhudin

onsdag, december 13, 2017

Inspirerande eftermiddag på Demo Day

I går deltog jag som utställare i det enormt välbesökta evenemanget Sweden Demo Day som medarrangeras av Tillväxtverket, Vinnova, Business Sweden och Sollos pris. På plats fanns digitala entreprenörer, investerare och organisationer som stöder entreprenörskap på olika sätt, alla med avsikten att knyta nya kontakter.

En hel del startups hittade fram till ESBRIs utställningsbord och jag blev mycket imponerad av deras kreativitet och drivkraft. I ett fullpackat konferensrum pågick också pitchar under hela eftermiddagen. Det är svårt att presentera sig på ett bra sätt på en minut, men de företag jag såg gjorde otroligt bra ifrån sig.

Det var en stor variation på affärsidéerna och här är några exempel på företag som jag träffade eller lyssnade på under eventet:

Charify är en plattform där man utmanar vänner att spela ett spel. Den som vinner får bestämma vilken välgörenhetsorganisation man skänker pengar till. På så sätt blir alla vinnare – alltid!

EcoBloom erbjuder smarta lösningar för att odla ekologiskt och hållbart i ett eget växthus inomhus i bostaden.

Fermo kopplar ihop människor som vill laga mat i sina hem med de som vill köpa den.

Blowpoint utvecklar alkoholmätare för offentliga miljöer, exempelvis hotellobbys och konferenslokaler. Om förare testar sig innan de sätter sig i bilen undviks rattonykterhet och olyckor.

Sömnproblem är oerhört vanliga. Learning to sleep förbättrar sömnkvaliteten genom en flexibel och digital tjänst, där bland annat coaching och feedback ingår.

Food2change är en ideell förening som arbetar med att minska matsvinnet från dagligvaruhandeln.

Det här är bara några företag, det finns massor av andra som är värda att kolla upp. Jag rekommenderar verkligen en titt i katalogen med alla företag som ställde ut på Sweden Demo Day. Där finns också kontaktuppgifter om du blir nyfiken och vill veta mer. Jag kan garantera att du blir både inspirerad och imponerad!

/Helene

fredag, december 08, 2017

Vilken entreprenörskapsfest det har varit!

Mässan Eget företag var ett av årets GEW-evenemang.
I år genomfördes Global Entrepreneurship Week (GEW) 19–23 november, men firandet pågick under hela november månad. 170 länder medverkade i världens största entreprenörskapsmanifestation. Tio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.

Just nu jobbar vi på ESBRI med att sammanställa statistik för Sverige. Under november arrangerades nästan 300 GEW-evenemang av 136 partners på 45 orter i Sverige. Vi saknar fortfarande siffror från några partners, men vi vet att uppåt 20 000 personer har varit involverade i årets svenska GEW!

Mer information och en lista över alla GEW-aktiviteter finns på www.gew.se. Glöm inte att gilla oss på Facebook. På Twitter heter vi @GEW_Sweden och använder hashtaggen #gewswe. Kolla också gärna in foton från några av eventen på Flickr.

Jag och kollegorna på ESBRI tackar alla partners och deltagare som har bidragit till det fantastiska GEW Sverige 2017. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete nästa år och ett ännu bättre och större GEW 2018.

Trevlig advent och god jul!

/Helene

tisdag, december 05, 2017

Ho ho ho – vem där?

Observera att bilden är ett montage!
Känner du igen vår hemliga tomte? Hen pryder omslaget till årets sista Entré, och presenteras också ingående på porträttsidorna. Gissa gärna i kommentarsfältet nedan. Rätt svar dimper ned i alla prenumeranters brevlåda innan jul!

Det har varit bråda dagar (och kvällar) för att färdigställa Entré nr 4-2017. Vi skriver bland annat om sovande gaseller, entreprenörskap i öppna kodprojekt, pakistanska familjeföretag och banbrytande innovationsprocesser inom stamcellsbranschen.

I en längre temaartikel berättar Karin Axelsson, Monika Diehl och Ida Lindh om sina respektive avhandlingar. De har alla disputerat under 2017 på temat entreprenörskap i skolan. Och de sa så mycket roligt och intressant under intervjuerna att det var svårt att bestämma vad som skulle med i artikeln: 46 sidor handskrivna anteckningar kokades till slut ner till tre Entrésidor.

I artikeln pratar de bland annat om hur begreppet ”entreprenörskap” tolkas och omtolkas på vägen från EU:s och OECD:s dokument, via läroplanen, Skolverket, forskningsinstitut, huvudmän, rektorer och lärare innan det når eleverna. Satsningen på företagsamhet har till stor del kommit att handla om förmågor och förhållningssätt. Enligt läroplanen ska alla skolor jobba med entreprenörskap, men det finns faktiskt ingen kartläggning över vilka som gör det, hur de gör det, eller vilka förutsättningar olika skolor har att främja entreprenöriellt lärande.

Många skolor vill att eleverna ska ut i den så kallade verkligheten – befintliga, lokala företag – för att möta entreprenörskap. Men ”på riktigt” kanske inte är så viktigt, menar Ida Lindh. Hennes forskning visar att virtuella världar – till exempel Minecraft – kan bidra med stort entreprenöriellt lärande. Väldigt intressant som sagt, och en liten tröst för oss föräldrar som ibland känner att vi borde dra våra barn ut ur de virtuella världarna, och in i den verkliga…

/Åse

fredag, december 01, 2017

Stockholms ekosystem skapar enhörningar

Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, föreläste på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2017.
Stockholm har blivit känt som en enhörningsfabrik. Med enhörning syftas i det här fallet på snabbväxande högteknologiska företag, värderade till över en miljard dollar. Stockholm är den region i världen som skapar flest sådana företag, näst efter Silicon Valley.

Skype, King, Spotify, Mojang och Klarna är alla företag grundade i Stockholm som är värderade till över en miljard dollar. Varför har just Stockholmsregionen lyckats producera så många enhörningar? Om det pratade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm, på den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi arrangerade 13 november.

För att förstå vad som är unikt i Stockholm menade Teigland att vi behöver fokusera på tre olika nivåer: individen, företaget och ekosystemet.

- Linkedin gjorde en stor undersökning som visade att Stockholm har en stor ”brain gain”. Talanger flyttar hit – de vill komma hit!

Robin Teigland menar att en av Stockholms – och kanske Sveriges – fördelar är att vi är användarcentrerade. Svenska designer och innovatörer sätter människan i centrum. De tänker: ”Hur ser behovet ut och hur kan vi lösa det med teknik.” Tekniken blir en möjliggörare, snarare än målet i sig. Teigland menar också att vi tänker strategiskt, och är bra på att måla upp scenarier med fokus på framtiden.

På företagsnivå handlar det mycket om att bygga relationer som sträcker sig mellan olika sociala nätverk. Att våga ifrågasätta, och kliva ur sin bekvämlighetszon när det gäller nätverkande.

- Lika barn leka inte bäst – olika barn leka bäst, konstaterade Teigland. Vad händer om jag tar en idé från ett sammanhang till ett annat? Kanske uppstår något helt nytt! Gå från att vara problemlösare till att bli lösningsupptäckare. Vi måste tänka mer på hur vi kan använda våra sociala nätverk, helst innan vi behöver dem.

Man brukar säga att ett ekosystem för innovation innefattar åtta pelare, där bland annat finansiering, utbildning, policy och regler ingår. En annan viktig pelare är kulturen.

- Stockholm har ackumulerat en entreprenöriell erfarenhet som matas tillbaka in i ekosystemet. De personer som var i centrum under den första internetbubblan på 1990-talet är väldigt involverade nu också, men på ett mer informellt sätt.

Robin Teigland är född och uppvuxen i USA och hon gjorde en jämförelse mellan de två länderna. Här i Sverige är vi vana att koppla ihop olika miljöer och nätverk från en tidig ålder. Skolan är ett nätverk, sport, musik och andra aktiviteter har separata nätverk. I USA är skolan i centrum för allt detta, och man träffar samma människor. Vi byter också skola oftare här än i USA.

- Det finns även en stark ”pay it forward”-kultur här i Sverige. Man kan bidra med något, utan att nödvändigtvis behöva få något direkt tillbaka. Det finns en öppenhet i nätverken här som inte är så vanlig på andra ställen, sa Teigland.

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum arrangerades 13 november på Birger Jarl Conference i Stockholm. På talarlistan stod även bland andra Anne Lidgard, Vinnova, Marie Wall, startupansvarig Näringsdepartementet, och Nami Zarringhalam, en av medgrundarna till Truecaller – ett företag som är på god väg att sälla sig till Stockholms enhörningshjord.

Hela forumet filmades och går att se på vår webb-tv. På webben hittar du också bilder, presentationer och annat material. Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fungerade som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågick hela november.

/Jonas