fredag, december 15, 2017

En Tillväxtmotor ger extern dragkraft till företagen

För ett år sedan gästbloggade projektledaren Anette Rhudin om hur hon fick idén till den jobbskapande succén Tillväxtmotor i Värmland. Nyligen utsågs projektet till vinnare i kategorin ”Investing in entrepreneurial skills” på en stor EU-konferens, ett fantastiskt erkännande! Tillväxtmotor hjälper företag att skala upp, och nu vill Anette skala upp själva projektet. Läs hennes nya blogginlägg och kontakta henne om du vill veta mer. /Åse

Projektet Tillväxtmotor (Business Generator) utsågs till bästa projekt i European Enterprise Promotion Awards, EEPA, som avgjordes vid ett stort EU-event i Tallinn 23 november. Det betyder att projektet de senaste tre åren har bevisat något utöver det vanliga när det gäller möjligheterna för ökad tillväxt i små och medelstora företag.

Vad är då en Tillväxtmotor?

Tänk dig att två kompisgäng, med fyra personer i varje, går på bio och ser en film som de senare återberättar för någon som inte har sett den.

I det ena gänget har alla personer ungefär samma bakgrund. Gänget liknar alltså en traditionell företagsstyrelse med jämnåriga män med liknande erfarenheter och samma personlighet. Vi kan också konstatera att oavsett vem i gruppen vi lyssnat på, så hade vi fått ungefär samma berättelse. Och bara en del av hela verkligheten.

I den andra gruppen är det två kvinnor och två män. Enbart denna genusskillnad gör att gängets gemensamma upplevelse av filmen skiljer sig från den första gruppens. Den som lyssnar på deras recensioner undrar förmodligen om de ens sett samma film.

Ponera att kvinnorna och männen i den andra gruppen dessutom har olika personligheter. En är den analytiska typen med fokus på fakta och detaljer. En annan är empatiker med stort intresse och känsla för människor. En tredje person utmärker sig för sin drivkraft med tydligt målfokus. Och så har vi den expressiva personen som målar tillvaron med himlens alla färger och ser in i framtiden. Vad händer då?

För analytikern tar filmen, som tog en timma att se, tre timmar att återberätta. Alla detaljer är viktiga och har analyserats ordentligt. Det krävs en tålmodig lyssnare. Vår känslomänniska berättar om sitt biobesök med inlevelse och hög grad av empati med storyns karaktärer. Lyssnaren måste ju få en chans att verkligen förstå varför den ena och den andra rollkaraktären agerade som den gjorde. Personen känd för sin starka drivkraft berättar om filmen på fem minuter. Hen konstaterar krasst att ”så här var det”. Punkt slut. Inga detaljer, ingen analys, inga känslor, ingen empati.

Den expressiva biobesökaren har som vanligt svårt att hålla sig till en röd tråd i sin berättelse. Hen gör utsvävningar, kommer in på stickspår, har idéer om dolda budskap, kopplar innehållet till egna erfarenheter, funderar på om storyn hade vunnit på att filmas ur ett annat perspektiv – kanske från månen ner mot jorden – och avslutar genom att rekommendera en helt annan film.

Om vi översätter liknelsen, och i stället pratar om utveckling av små och medelstora företag, så är det exakt detta som projekt Tillväxtmotor har tagit fasta på. Vi vet att det traditionella sättet att samla rådgivare kring sig låser företagare till ett visst tankemönster. Jämställdhet och mångfald – å andra sidan – öppnar upp för nya sätt att tänka, agera och se på omvärlden. Det skapar dynamik. Och det skapar välmående och växande företag. Vi kan inte navigera med bara en del av kartan.

EU-kommissionens webbplats finns följande text (min översättning): ”De viktigaste anställningskällorna i EU är små och medelstora företag”. Detta behöver vi uppmärksamma! Här finns en stor grupp som har lite tid och bristande resurser, men som samtidigt står för en otrolig potential i vårt samhälle. Med små medel kan vi få dem att skala upp.

Vi har konkreta bevis på att detta är sant. Nu vill vi att Tillväxtmotorn kommer många fler företag till godo – i Värmland, i Sverige och i EU. Och därmed också för kommande generationers arbetssökande. Vill du vara med och bidra till ökad tillväxt? Häng med på den fortsatta resan med Tillväxtmotorn och Business Generator!

/Anette Rhudin

onsdag, december 13, 2017

Inspirerande eftermiddag på Demo Day

I går deltog jag som utställare i det enormt välbesökta evenemanget Sweden Demo Day som medarrangeras av Tillväxtverket, Vinnova, Business Sweden och Sollos pris. På plats fanns digitala entreprenörer, investerare och organisationer som stöder entreprenörskap på olika sätt, alla med avsikten att knyta nya kontakter.

En hel del startups hittade fram till ESBRIs utställningsbord och jag blev mycket imponerad av deras kreativitet och drivkraft. I ett fullpackat konferensrum pågick också pitchar under hela eftermiddagen. Det är svårt att presentera sig på ett bra sätt på en minut, men de företag jag såg gjorde otroligt bra ifrån sig.

Det var en stor variation på affärsidéerna och här är några exempel på företag som jag träffade eller lyssnade på under eventet:

Charify är en plattform där man utmanar vänner att spela ett spel. Den som vinner får bestämma vilken välgörenhetsorganisation man skänker pengar till. På så sätt blir alla vinnare – alltid!

EcoBloom erbjuder smarta lösningar för att odla ekologiskt och hållbart i ett eget växthus inomhus i bostaden.

Fermo kopplar ihop människor som vill laga mat i sina hem med de som vill köpa den.

Blowpoint utvecklar alkoholmätare för offentliga miljöer, exempelvis hotellobbys och konferenslokaler. Om förare testar sig innan de sätter sig i bilen undviks rattonykterhet och olyckor.

Sömnproblem är oerhört vanliga. Learning to sleep förbättrar sömnkvaliteten genom en flexibel och digital tjänst, där bland annat coaching och feedback ingår.

Food2change är en ideell förening som arbetar med att minska matsvinnet från dagligvaruhandeln.

Det här är bara några företag, det finns massor av andra som är värda att kolla upp. Jag rekommenderar verkligen en titt i katalogen med alla företag som ställde ut på Sweden Demo Day. Där finns också kontaktuppgifter om du blir nyfiken och vill veta mer. Jag kan garantera att du blir både inspirerad och imponerad!

/Helene

fredag, december 08, 2017

Vilken entreprenörskapsfest det har varit!

Mässan Eget företag var ett av årets GEW-evenemang.
I år genomfördes Global Entrepreneurship Week (GEW) 19–23 november, men firandet pågick under hela november månad. 170 länder medverkade i världens största entreprenörskapsmanifestation. Tio miljoner människor runt om i världen inspirerades till entreprenörskap, genom uppemot 35 000 olika GEW-aktiviteter.

Just nu jobbar vi på ESBRI med att sammanställa statistik för Sverige. Under november arrangerades nästan 300 GEW-evenemang av 136 partners på 45 orter i Sverige. Vi saknar fortfarande siffror från några partners, men vi vet att uppåt 20 000 personer har varit involverade i årets svenska GEW!

Mer information och en lista över alla GEW-aktiviteter finns på www.gew.se. Glöm inte att gilla oss på Facebook. På Twitter heter vi @GEW_Sweden och använder hashtaggen #gewswe. Kolla också gärna in foton från några av eventen på Flickr.

Jag och kollegorna på ESBRI tackar alla partners och deltagare som har bidragit till det fantastiska GEW Sverige 2017. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete nästa år och ett ännu bättre och större GEW 2018.

Trevlig advent och god jul!

/Helene

tisdag, december 05, 2017

Ho ho ho – vem där?

Observera att bilden är ett montage!
Känner du igen vår hemliga tomte? Hen pryder omslaget till årets sista Entré, och presenteras också ingående på porträttsidorna. Gissa gärna i kommentarsfältet nedan. Rätt svar dimper ned i alla prenumeranters brevlåda innan jul!

Det har varit bråda dagar (och kvällar) för att färdigställa Entré nr 4-2017. Vi skriver bland annat om sovande gaseller, entreprenörskap i öppna kodprojekt, pakistanska familjeföretag och banbrytande innovationsprocesser inom stamcellsbranschen.

I en längre temaartikel berättar Karin Axelsson, Monika Diehl och Ida Lindh om sina respektive avhandlingar. De har alla disputerat under 2017 på temat entreprenörskap i skolan. Och de sa så mycket roligt och intressant under intervjuerna att det var svårt att bestämma vad som skulle med i artikeln: 46 sidor handskrivna anteckningar kokades till slut ner till tre Entrésidor.

I artikeln pratar de bland annat om hur begreppet ”entreprenörskap” tolkas och omtolkas på vägen från EU:s och OECD:s dokument, via läroplanen, Skolverket, forskningsinstitut, huvudmän, rektorer och lärare innan det når eleverna. Satsningen på företagsamhet har till stor del kommit att handla om förmågor och förhållningssätt. Enligt läroplanen ska alla skolor jobba med entreprenörskap, men det finns faktiskt ingen kartläggning över vilka som gör det, hur de gör det, eller vilka förutsättningar olika skolor har att främja entreprenöriellt lärande.

Många skolor vill att eleverna ska ut i den så kallade verkligheten – befintliga, lokala företag – för att möta entreprenörskap. Men ”på riktigt” kanske inte är så viktigt, menar Ida Lindh. Hennes forskning visar att virtuella världar – till exempel Minecraft – kan bidra med stort entreprenöriellt lärande. Väldigt intressant som sagt, och en liten tröst för oss föräldrar som ibland känner att vi borde dra våra barn ut ur de virtuella världarna, och in i den verkliga…

/Åse

fredag, december 01, 2017

Stockholms ekosystem skapar enhörningar

Robin Teigland, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, föreläste på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum 2017.
Stockholm har blivit känt som en enhörningsfabrik. Med enhörning syftas i det här fallet på snabbväxande högteknologiska företag, värderade till över en miljard dollar. Stockholm är den region i världen som skapar flest sådana företag, näst efter Silicon Valley.

Skype, King, Spotify, Mojang och Klarna är alla företag grundade i Stockholm som är värderade till över en miljard dollar. Varför har just Stockholmsregionen lyckats producera så många enhörningar? Om det pratade professor Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm, på den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum som vi arrangerade 13 november.

För att förstå vad som är unikt i Stockholm menade Teigland att vi behöver fokusera på tre olika nivåer: individen, företaget och ekosystemet.

- Linkedin gjorde en stor undersökning som visade att Stockholm har en stor ”brain gain”. Talanger flyttar hit – de vill komma hit!

Robin Teigland menar att en av Stockholms – och kanske Sveriges – fördelar är att vi är användarcentrerade. Svenska designer och innovatörer sätter människan i centrum. De tänker: ”Hur ser behovet ut och hur kan vi lösa det med teknik.” Tekniken blir en möjliggörare, snarare än målet i sig. Teigland menar också att vi tänker strategiskt, och är bra på att måla upp scenarier med fokus på framtiden.

På företagsnivå handlar det mycket om att bygga relationer som sträcker sig mellan olika sociala nätverk. Att våga ifrågasätta, och kliva ur sin bekvämlighetszon när det gäller nätverkande.

- Lika barn leka inte bäst – olika barn leka bäst, konstaterade Teigland. Vad händer om jag tar en idé från ett sammanhang till ett annat? Kanske uppstår något helt nytt! Gå från att vara problemlösare till att bli lösningsupptäckare. Vi måste tänka mer på hur vi kan använda våra sociala nätverk, helst innan vi behöver dem.

Man brukar säga att ett ekosystem för innovation innefattar åtta pelare, där bland annat finansiering, utbildning, policy och regler ingår. En annan viktig pelare är kulturen.

- Stockholm har ackumulerat en entreprenöriell erfarenhet som matas tillbaka in i ekosystemet. De personer som var i centrum under den första internetbubblan på 1990-talet är väldigt involverade nu också, men på ett mer informellt sätt.

Robin Teigland är född och uppvuxen i USA och hon gjorde en jämförelse mellan de två länderna. Här i Sverige är vi vana att koppla ihop olika miljöer och nätverk från en tidig ålder. Skolan är ett nätverk, sport, musik och andra aktiviteter har separata nätverk. I USA är skolan i centrum för allt detta, och man träffar samma människor. Vi byter också skola oftare här än i USA.

- Det finns även en stark ”pay it forward”-kultur här i Sverige. Man kan bidra med något, utan att nödvändigtvis behöva få något direkt tillbaka. Det finns en öppenhet i nätverken här som inte är så vanlig på andra ställen, sa Teigland.

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum arrangerades 13 november på Birger Jarl Conference i Stockholm. På talarlistan stod även bland andra Anne Lidgard, Vinnova, Marie Wall, startupansvarig Näringsdepartementet, och Nami Zarringhalam, en av medgrundarna till Truecaller – ett företag som är på god väg att sälla sig till Stockholms enhörningshjord.

Hela forumet filmades och går att se på vår webb-tv. På webben hittar du också bilder, presentationer och annat material. Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fungerade som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågick hela november.

/Jonas

tisdag, november 28, 2017

Sällsynta diagnoser som drivkraft för forskning och utveckling

Penilla Gunther, Carl Wadell, Björn Hellström och Karolina Antonov.
I förra veckan deltog jag i ett av seminarierna om innovation och entreprenörskap som arrangeras i Riksdagen av Penilla Gunther från Kristdemokraterna. Den här gången stod sällsynta diagnoser i fokus. Även om det först och främst är en fråga om hur de individer som drabbas ska kunna få verksamma läkemedel, kan man också ställa frågan om en sällsynt diagnos kan vändas till något positivt som driver på forskning och utveckling?

Vad är då en sällsynt diagnos? I Sverige betecknar man en diagnos som sällsynt om 1 på 10 000 drabbas. I andra länder är det andra definitioner som gäller, men det är alltid väldigt få som drabbas. Ungefär 8 000 sådana sjukdomar är i dag kartlagda och varje år upptäcks 250 nya. Att ta fram läkemedel är kostsamt, och de företag som forskar fram nya mediciner behöver generera vinst. Eftersom patienterna är så få blir det inte tillräckligt stor försäljning och vinsten blir liten. I dag finns ingen nationell plan för behandling av den här patientgruppen, och de regionala skillnaderna är stora.

Carl Wadell från Tillväxtanalys hävdade att sällsynta diagnoser är en möjlighet för svensk Life science. Med hjälp av genteknologi kan man identifiera sjukdomsgrupper och ta fram lämpliga behandlingar. En stor del av de här sjukdomarna är nämligen genetiska. De så kallade särläkemedlen blir en allt större del av den internationella marknaden och även i Sverige har andelen företag som utvecklar den typen av läkemedel ökat stort. Utvecklingen går mot mer individanpassad medicinering.

Wadell lyfte fram några exempel på vad som skulle kunna skapa bättre förutsättningar för innovativa företag inom det här området. Det kan gälla förenkling av rekrytering och uppföljning av patienter, långsiktig administration och en tydlighet kring vad myndigheter efterfrågar. Dessutom är det viktigt med samverkan med europeiska nätverk.

Karolina Antonov menade att läkemedel för sällsynta sjukdomar har blivit allt vanligare även inom den ordinarie sjukvården. Det finns dock behov av särskilda stimulansåtgärder eftersom det inte kommer att säljas tillräckligt mycket mediciner för att generera vinst. En svensk handlingsplan kan göra stor nytta eftersom det behövs en kartläggning av olika patienter. Många är bristfälligt eller inte alls diagnosticerade och de skulle självklart få bättre vård med en korrekt diagnos.

Ett läkemedelsbolag behöver ha tillgång till forskning och en sjukvård som klarar av forskningen. Björn Hellström från Celgene hävdar att det behövs en öppenhet mellan myndigheter och medicinska experter – både här i Sverige och internationellt. Systemet måste fungera och det behöver finnas tillgång till moderna behandlingsmetoder. Björn poängterade att vi behöver få bättre data avseende vår hälsa. Vi vet i allmänhet mer om bilen eller tv:n än vad vi vet om vårt eget hälsotillstånd.

På talarlistan stod också fotografen Julia Jonsson som har fotograferat barn med sällsynta diagnoser. Det har resulterat i en almanacka där 12 barn med sällsynta diagnoser porträtteras på ett mycket fint sätt. En del av intäkterna går till Sällsynta diagnosers fond.

Under seminariet lyftes frågan om subventioner och finansiering från olika håll. Här är ett urval av det jag snappade upp under diskussionerna:

Många av särläkemedlen upplevs som väldigt dyra och vissa landsting säger nej till att använda dem. Därför behövs någon slags subvention. Här finns både ett patient- och ett samhällsintresse, i och med att patienten mår bättre och blir mindre vårdkrävande. När det är möjligt bör subventionsbesluten omfatta alla patienter som uppfyller kriterierna avseende särläkemedel oavsett vilken region man bor i. Nationell finansiering ökar sannolikheten för att skillnaderna ska utjämnas.

Den här gruppen av sjukdomar har hamnat vid sidan av den vanliga sjukvården. Med en nationell finansiering, och en samling av aktörerna, skulle utvecklingen gå framåt. Det behöver dock finnas en aktör som tar problemet på allvar och driver frågorna. Det är viktigt att landstingen förstår att med hjälp av en bra struktur blir det ett lyft för både individerna, landstingen och landet.

Frågorna är viktiga och det ska bli spännande att följa utvecklingen inom det här området.

/Helene

PS. Läs gärna om Carl Wadells forskning om användargenererad innovation inom medicinområdet på ESBRIs webb!

fredag, november 24, 2017

Hoppa över dagens hysteri – satsa på småföretagen i stället

Foto: Alvaro Serrano
I dag svämmas inboxen över av Black Friday-erbjudanden. Men i skuggan av Black Friday firas i morgon Small Business Saturday. Den startades av American Express 2010 som ville uppmuntra konsumenterna att handla hos lokala småföretag. Även Small Business Administration (SBA) stödjer Small Business Saturday. ”Support the small businesses that make your community unique”, säger SBA:s högsta chef Linda McMahon i en promotionvideo.

Och eftersom vi redan har importerat Halloween, Black Friday och mycket annat från USA: Vore det inte dags att importera något som kan göra skillnad för våra småföretag? Tillväxtverket och Vinnova skulle kunna ta täten tillsammans med närings- och innovationsministern. Eller varför inte Företagarna, LRF, och Svenskt Näringsliv med sina medlemsorganisationer Almega, Svensk Handel, Almega och Visita?

Stöd din lokala småföretagare!
/Magnus

onsdag, november 22, 2017

Gästblogg: Framtidens innovationsfrämjande – bortom teknik och kommersialisering

Alla pratar om innovation och hur viktigt det är för samhällsutvecklingen. Men ofta likställs innovation med produktutveckling och ny teknik. Och man antar gärna att innovation har med kommersialisering och företagande att göra. Här behöver vi tänka om, menar Malin Lindberg, innovationsforskare vid Luleå tekniska universitet, i sin gästblogg. Det gäller inte minst de som jobbar med att främja innovation. /Jonas

Runt om i Sverige finns olika miljöer, plattformar och verksamheter för att stötta framväxten av framtidens lösningar, så kallade innovationer. Det handlar om innovationsrådgivare, innovationskontor, inkubatorer, hubbar, science parks och andra som bistår med inspiration, information, rådgivning, kontakter och finansiering i utvecklingen och förverkligandet av innovationer. Ofta är dessa identiska med, eller knutna till, de aktörer som stöttar företagsutveckling, såsom näringslivsbolag, investeringsbolag, näringslivskontor, nyföretagarcentra och affärsrådgivare.

Sveriges innovationsfrämjande insatser är därmed ofta nära kopplade just till företagande och kommersiellt värdeskapande, samt till teknisk produkt- och tjänsteutveckling. Denna kommersiella och teknikfokuserade orientering präglar många av de modeller och metoder som används för verifiering, utformning, finansiering och uppskalning av innovationer.

Samtidigt har synen på innovation börjat förändras i samhället. Aktuella samhällsutmaningar såsom växande sociala klyftor, arbetslöshet, ohälsa, immigration och åldrande befolkning ses som viktiga att adressera genom nytänkande lösningar. FN:s globala hållbarhetsmål stakar ut vägen till socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara verksamheter, tjänster och produkter. Detta har skapat en efterfrågan på innovationer som sammanväver samhällsnyttiga och kommersiella syften, sociala och tekniska komponenter, samt privata, ideella och offentliga aktörer.

Det avspeglas i det samhällsutvecklande uppdrag som många innovationsfrämjare har, där de förväntas bidra till hållbar tillväxt och attraktiva regioner. Det märks även i det ökade inflöde av idéer med samhällsförändrande ambitioner som många innovationsfrämjare har upplevt de senaste åren. Frågan är vilken förmåga som Sveriges innovationsfrämjare har att stötta förverkligandet av framtidens hållbara lösningar utifrån sina befintliga kunskaper, verktyg och kontaktnät som ofta bygger på en företags- och teknikfokuserad logik.

För att möjliggöra samhällsförändrande innovation har särskilda verksamheter initierats på olika platser i landet. I Linköping finns exempelvis LiU Impact Factory där studenter får stöttning i att förverkliga samhällsförändrande idéer. I Örebro finns Social Impact Lab där forskare och lärare får motsvarande stöttning. Nationellt bedriver Förnyelselabbet sektorsöverskridande innovationsprocesser för att hantera komplexa samhällsutmaningar, såsom nyanlända barn och ungas livssituation. Utifrån konceptet AIMday arrangeras innovationsdagar runt om i landet där olika samhällsaktörer formulerar utvecklingsbehov som utforskas tillsammans med forskare från olika kunskapsområden.

Dessa initiativ är dock ofta separat organiserade från det traditionella innovationsfrämjandet, vilket försvårar överföringen av de kunskaper, verktyg och kontaktnät som byggs upp för att stötta framtidens hållbara lösningar. För att överbygga detta glapp har innovationsfrämjare, forskare, designer och andra tillsammans utvecklat ett koncept för framtidsformande innovationsstöd, som kan användas av alla sorters innovationsfrämjare för att stötta förverkligandet av samhällsförändrande innovationer och för att öka den sociala hållbarheten i alla sorters innovationer.

Vidgade vyer vad gäller vems verklighet som ska vägleda utvecklingen av framtidens lösningar är ett grundfundament i konceptet. Detta guidar identifieringen av en större mångfald av innovatörer och idéer, samt insatser för att stärka deras självbild och självledarskap som samhällsförändrare där den traditionella företagarrollen sällan räcker till. Det omfattar även stöd i att förstå de reella behoven bland olika grupper av människor och att samskapa nya lösningar tillsammans med de grupper, organisationer och samhällssektorer som berörs. Det kräver andra verktyg än traditionella marknadsundersökningar och konkurrentanalyser.

Sist men inte minst handlar det om att stötta utformning och uppföljning av både socialt och ekonomiskt värdeskapande, för såväl enskilda människor som för berörda organisationer och samhället i stort. Då kan framtidens innovationsfrämjande möjliggöra nytänkande, hållbara lösningar i gränslandet mellan kommersiella och ideella drivkrafter och arbetssätt.

/Malin Lindberg

tisdag, november 21, 2017

Se nya regler som kundens dolda röst

Igår föreläste forskaren Åke Freij på Estrad. Han har studerat hur företag i finansbranschen skapar värde från regelförändringar. Freij menar att företag reflexmässigt ser nya regler som en börda och som ett hinder, när de i stället borde se dem som möjligheter. Reaktionen är att ”det måste vara dåligt med nya regler”, men ibland leder regler faktiskt till innovationer som förändrar hela branscher. Ett par exempel på sådana är bankomater och helt nya betalsystem.

För att öka förståelsen för hur olika regelverk har växt fram inledde Freij med en historisk tillbakablick. De första bankerna startades under första halvan av 1700-talet och var då helt oreglerade. Detsamma gäller försäkringsbranschen, företagen fanns långt innan de första regleringarna kom i början av 1900-talet. Reglerna omfattade då främst produkter och interna processer. Numera har reglerna i större utsträckning ett kund- eller partnerfokus och handlar om externa processer.

Sättet som många företag implementerar nya regler är inte optimalt, poängterade Åke Freij. Företag är ofta reaktiva och väntar så länge som möjligt för att veta exakt hur reglerna utformas. Man vill gärna ha en checklista för att kunna agera. Det visar sig dock att de företag som lyckas bäst med att ta tillvara fördelarna med nya regler är dynamiska och proaktiva. De har inte fokus enbart på produkten utan på gränssnittet, alltså hur olika komponenter hänger ihop. Framgångsrika företag beaktar både externa partners och extern teknik. De försöker förstå vilken påverkan nya regleringar har på produkter, tjänsteprocesser, kundrelationer och teknologi. Utifrån dessa faktorer skapas förslag till åtgärder inom företaget.

Freij gav några råd om hur företag kan tänka runt arbete med nya regler. Dels är det viktigt att ge projektet lite frihet internt, och inte bara göra exakt det som står i regelboken. Man ska också tänka på att koppla de lösningar som utvecklas tillbaka till kärnaffären, och det är viktigt att leta utanför företaget efter leverantörer av lösningar och komponenter.

Han tog upp ett aktuellt exempel på en omfattande reglering som är på väg att genomföras. General Data Protection Regulation (GDPR) träder i kraft våren 2018 och är ett regelverk som rör hantering av personuppgifter. I Sverige ersätter den PUL. Tanken är att individen ska skyddas och att alla uppgifter företaget har sparat om en individ i datasystem och backuper ska kunna tas bort helt. När det finns misstanke om kriminell verksamhet gäller dock helt andra regler eftersom detta är viktigt att kunna rapportera till myndigheter på ett korrekt sätt.

På sikt kommer GDPR att höja ribban rejält för vad som krävs av företag som har den typen av kundregister. Det går inte att strunta i det här heller, man måste helt enkelt anpassa verksamheten.

Det är naturligtvis krångligt. Men innovation är totalt bortglömt i diskussionen om GDPR, menar Freij. Man behöver förstå att kunderna använder data på olika sätt och då behöver företagen också använda GDPR på olika sätt. Genom att skapa en åtgärdsplan och prioritera rätt är man väl förberedd och slipper huvudvärk.

Företag lägger ofta mer energi på att skapa lösningar för att undvika de nya regleringarna i stället för att uppfylla dem. Men Freij menar företag bör se de nya regelverken som kundens dolda röst. Om vi översätter nya regelkrav till vad de egentligen avser utifrån ett kundperspektiv kan det se ut så här:
  • Identifiera aktör – Känn mig
  • Spårbarhet – Hitta mig
  • Återskapande – Rädda mig
  • Incidenthantering – Skydda mig
  • Transparens – Visa mig
Om man tänker så blir det helt plötsligt mer intressant att förändra verksamheten för att uppfylla de nya kraven. Man vill ju såklart behålla kunderna! Det är viktigt att tänka positivt eftersom förmågan att hantera förändringar kommer att behövas ännu mer i framtiden.

Åke avslutade med att poängtera att det inte finns något universalrecept kring hur man ska hantera regelförändringar, eftersom de alla har sina egna förutsättningar. Men man kan ändå anamma det här sättet att tänka, som en bra grund.


/Helene