måndag, september 25, 2017

Att få fallet på fall

Några av vinnarna i Venture Cups nationella final som avgjordes i Lund 21 september. Fotograf Mathilda Thudin.
I torsdags utsågs vinnarna i Venture Cup på den nationella finalen i Lund. Årets stora vinnare heter Next Step Dynamics som tog hem två priser: Startup of the year och Top tech. Företaget kommer från Malmö och drivs av Karthik Srinivasan, Nooria Dariab, Fredrik Berlind, Surya Vempati och Sriram Cherukuvada. Deras idé handlar om att förebygga fallolyckor bland äldre genom modern teknik. Viktigt och bra!

Övriga vinnare blev Organofuel Sweden (Impact Maker), Next Period (Game Changer), och Tracy (Student Superstart). Läs mer om vinnarna på Venture Cups webb, och missa inte att det nu går att skicka in sina idéer för att delta i nästa upplaga av tävlingen.

/Jonas





tisdag, september 19, 2017

Nytt nyttigt år med innovationsprocesser

Glada pristagare i Nytt & Nyttigt 2015-2016. Vilka vinnarna är i tävlingen för läsåret 2016-2017 avslöjas först senare i höst.
Vi vet att nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten. Vi vet också att betydelsen av innovationer, kommersialisering och nyttiggörande ökar. Därmed ser vi att behovet av kunskap kring dessa ämnen blir allt viktigare för vår framtida tillväxt.

Därför arrangerar ESBRI tillsammans med Vinnova uppsatstävlingen Nytt & Nyttigt. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter. Vi hoppas också på analyser ur en rad olika perspektiv och vinklingar.

Förra året hade vi fyra vinnare eftersom tredjepriset var delat. Förstapristagarna kom från Göteborgs universitet, de som vann andra pris var från Lunds universitet och bidragen som delade på tredjeplatsen kom från Göteborgs universitet respektive KTH. Läs mer om vinnarna.

Nu har vi öppnat registreringen till den kommande tävlingsomgången, den åttonde sedan Nytt & Nyttigt startade. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Då kanske du blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 28 juni 2018, så du hinner haka på.

/Helene

fredag, september 15, 2017

Ny forskning om hur forskning kommuniceras

Den tryckta boken är ett sätt att kommunicera. Men i dag finns så många andra vägar att nå ut med forskningsresultat.
”Det kanske viktigaste budskapet från forskningen om forskningskommunikation är att det inte finns en universell lösning för hur vetenskap bör kommuniceras. Man måste förstå sammanhanget, då kan man vara tydlig med sina mål och ärlig mot sina åhörare.”

Det säger Massimiano Bucchi, italiensk sociolog som forskar om forskningskommunikation. Han intervjuas i Vetenskapsrådets tidning Curie. Bucchi skriver just nu på en bok om hur Nobelpriset har påverkat allmänhetens uppfattning av vad forskning är under de senaste seklerna.

Forskningskommunikation är ju vad vi på ESBRI jobbar med dagligdags, bland annat i form av föreläsningsserien Estrad och tidningen Entré. Ändå har jag aldrig reflekterat över att det borde finnas ett forskningsfält som uteslutande studerar forskningskommunikation. Det var en glad nyhet för mig!

I artikeln diskuterar Massimiano Bucchi olika former av forskningskommunikation, exempelvis bloggar:

”Det handlar kanske om en liten målgrupp men kommunikationen sker utan mellanhänder och oftast i realtid. Dessutom finns, inte minst via sociala medier, möjligheten till interaktion och en dynamik. Det har inte varit möjligt i traditionella medier.”

Och det finns ju verkligen många roliga idéer därute för hur forskningsbaserad kunskap kan kommuniceras. I e-Entré har vi till exempel skrivit om Forskar Grand Prix, Forskarfredag och Dance your PhD. Hur tycker du att forskning bör kommuniceras? På traditionellt vis, eller mer utflippat? Kommentera gärna!

/Åse

tisdag, september 12, 2017

”Allt entreprenörskap är socialt”

Professor Bill Gartner bjöd på sina 10 bästa lektioner om entreprenörskap på Estrad
I år är det 20 år sedan ESBRI grundades och den första Estradföreläsningen hölls. Det kändes verkligen som att cirkeln slöts när professor Bill Gartner stod på scenen igår. Det var nämligen han som höll i den där första föreläsningen hösten 1997.

- Otroligt att det har gått 20 år sedan jag stod här första gången. Jag var bara en pojke då, sa Gartner.

Gårdagens föreläsning var ett slags ”best of Bill”. Vad har han kommit fram till i sin forskning under de här senaste 20 åren som kan vara till nytta för entreprenörer? Titeln var ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

En av lektionerna, och en av Bill Gartners käpphästar genom åren, handlade om att det finns massor av olika typer av entreprenörer. Att vara entreprenör är inte en personlighetstyp, det är en samling färdigheter. Som går att lära sig. En annan lektion fokuserade på att just utbildning är en av de viktigaste sakerna att satsa på om man vill boosta entreprenörskapet.

- Precis som tidvattnet lyfter båten, kan utbildning lyfta hela samhällen. Och det spelar ingen roll inom vilka områden, det kan vara teknologi heller humanism. Sverige lägger mycket pengar på utbildning – yay!

- Varför har ni så många bra tennisspelare i Sverige? Därför att det finns många tennisbanor, där barn och ungdomar kan träna. Och det finns förebilder. Ju fler som tränar, desto fler kommer bli bra på det. Och en del blir riktigt bra. Samma gäller inom entreprenörskap.

För att lyckas som entreprenör är Bill Gartners främsta råd att göra saker. Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara man går ut och gör.

- Allt entreprenörskap är socialt. Det handlar om att interagera med andra människor, så man behöver ta sig utanför sitt hem och prata med folk.

Gartner menade också att det är viktigt att vara förberedd och att planera. Men också att alltid vara beredd att ändra sina planer. Det som ibland benämns för effectuation eller bricolage.

Hela föreläsningen går att se som webb-tv eller lyssna på som pod (sök på ESBRI i din podcastapp eller hämta hem som MP3 här). På vår webb finns även Bills slides att ladda ner, där alla 10 lektionerna finns samlade.

/Jonas

torsdag, september 07, 2017

Bristande arbetskraft hindrar småföretagen


I morse var jag på lanseringen av småföretagsbarometern, en årlig konjunkturrapport som görs av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Jag vill lyfta fram några saker från presentationerna och kan rekommendera att se diskussionen i sin helhet.

Det var en mycket positiv bild som Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, och Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, målade upp. Konjunkturbarometern visar att småföretagen är mycket positiva inför 2018. Sju av tio ser expansionsmöjligheter, och nio av tio vill växa. Orosmolnet på himlen är arbetskraftsbristen. Den har inneburit att fyra av tio företag har tackat nej till ordrar de senaste 12 månaderna.

Tre företagare: Ida Karlbom, Unikon, Anna Molin, Temakonsult, och Arto Lassila, ELTT, var inbjudna för att kommentera rapporten och ge medskick till näringsminister Mikael Damberg och centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström. Eftersom de kom från olika branscher upplevde de olika typer av problem. Bland utmaningarna fanns, precis som rapporten pekar på, arbetskraftsbrist. Ett annat tillväxthinder som nämndes var kommunikationen i den egna kommunen. Det är positivt att en kommun expanderar, men för ett företag kan det innebära att det tar längre tid att få olika tillstånd eftersom kön på ärenden också växer.

Först ut av politikerna var Mikael Damberg. Han var glad över konjunkturläget för småföretagen och menade att det var en ”imponerande läsning att sju av tio ser expansionsmöjligheter och att nio av tio vill växa”. Han lyfte fram att det viktigaste för tillväxten är en fungerande bostads-, infrastruktur-, och utbildningspolitik. Kring det senare betonade han regeringens satsning i den kommande budgeten som en ”exempellös utbildningssatsning”. Damberg berättade också om att det från årsskiftet blir förmånligare regler kring personaloptioner i nystartade företag.

Avslutningsvis delade Mikael Damberg med sig av hur svårt det kan vara att nå ut med politik. Han hade nyligen varit och pratat inför 300 personer och frågat hur många som kände till det nya Växa-stödet (det som innebär en rabatt på arbetsgivaravgiften på den första som anställs i ett företag). Ingen räckte upp handen…

Emil Källström höll med om att det är positiva siffror i rapporten, och menade att det känns när han är ute i landet och pratar med företagare. Men enligt Källström måste vi göra mer för att rusta oss för vintern som kommer. Han var besviken över att det har saknats ett reformtempo de senaste sju åren. En lösning när det gäller att skapa ett bättre företagarklimat vore, enligt Emil Källström, att riksdagspartierna från höger till vänster kom överens om att det hela tiden skulle bli lite bättre för företagarna.

Seminariet avslutades med en spänstig diskussion mellan Mikael Damberg och Emil Källström som börjar 1.10 in i filmen. Se gärna den om du har tid!

/Magnus

måndag, september 04, 2017

Välkommen tillbaka, Bill!

Bill Gartner. Foto: Sofia Ernerot.
Våren 1996 träffade jag Bill Gartner för första gången. Det var på den så kallade Babson-konferensen i Seattle, och vid den tiden var Bill professor vid San Francisco State University. Sedan 1 juni i år är han innehavare av en nyinrättad professur på just Babson College: Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship.

Jag kände till Bill innan konferensen 1996, jag hade läst några av hans banbrytande forskningsartiklar och visste att många svenska forskare lovordade hans forskning. Döm om min förvåning då jag fick veta att den hyllade professorn aldrig hade varit i Sverige! Och anledningen till det var enkel – ingen hade bjudit hit honom.

Så det gjorde jag. Och drygt ett år senare fungerade det för honom att besöka oss på ESBRI, vilket resulterade i att Bill höll den allra första Estradföreläsningen hösten 1997. Därför är det extra roligt att han nu inleder höstens Estrad när föreläsningsserien firar 20 år. Denna gång (11 september) pratar han på temat ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

Sedan 1997 har vi arrangerat 190 Estradföreläsningar med cirka 23 000 deltagare. När Bill föreläste första gången hade vi tyvärr inte tekniken för webbsändning på plats, men från och med 2006 har vi filmat, sänt och tillgängliggjort alla föreläsningar. Besök gärna vår webb-tv-sida för mängder av kunskap och inspiration.

När det gäller Bill så har han sedan sitt första besök hos oss varit engagerad i många av våra aktiviteter och även formellt varit en av våra internationella rådgivare. I Kunskapsbanken och på Esbribloggen finns mycket att läsa om honom.

Jag ser fram emot att hälsa Bill välkommen till Stockholm igen, och få ta del av hans tankar och kunskap. Det brukar alltid vara mycket givande. Vi ses på Estrad!

/Magnus

onsdag, augusti 30, 2017

Gästblogg: Dagens hållbarhetsparadigm håller inte

”Hållbarhet” har blivit ett honnörsord för de flesta verksamheter, men vad inkluderar de i begreppet? Och vad missar de? Per Frankelius är forskare vid Linköpings universitet och en drivande kraft i Grönovation. I sin gästblogg diskuterar han hållbarhet i en bredare bemärkelse där även ekonomi och djurvälfärd ingår. /Åse

I boken ”Marknadsföring: Vetenskap och praktik”, här förevisad i Tiger World, kritiseras dagens hållbarhetsparadigm. I den boken finns Kolmården med som ett av praktikfallen. Grunden till Kolmårdens djurpark – som betytt oerhört mycket för bevarandet av utrotningshotade djurarter – var Ulf Svenssons vilja att förbättra ekonomin i den lilla orten Kolmården. Foto: Visitoria Carbonmarten
Opinionsbildare av alla de slag tävlar idag om att sätta hållbarhet i centrum. Ordet hållbar ingick i beskrivningen av inte mindre än 1 028 seminarier i årets Almedalen. Men många synes inte ha förstått begreppets innebörd.

I en majoritet av resonemangen i debatten, relateras hållbarhet bara till miljön. Fokus på klimatet är vanligare än fokus på ekologisk mångfald. Ibland väver man in också social hållbarhet.

Problemet är att denna bild inte överensstämmer med begreppets betydelse såsom FN definierade det från början. För FN var hållbarhet en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Underlaget var Gro Harlem Brundtlands rapport ”Our Common Future” 1987.

Där talades om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre delarna måste fungera i samklang för att hållbarhet ska uppnås. Brundtland insåg inte minst ekonomins betydelse för hållbarheten och skrev:

”Poverty is a major cause and effect of global environmental problems. It is therefore futile to attempt to deal with environmental problems without a broader perspective that encompasses the factors underlying world poverty and international inequality.” (s 12)

Brundtlandrapporten baserades delvis på agronomen Lester Brown, född på en bondgård i Bridgeton, New Jersey i USA. Mellan åren 1984 och 1987 var Brown redaktör för rapporter med rubriken ”State of the world”. Ett bärande tema i hans skrifter är att det alltid existerar ett samband mellan ekonomi, ekologi och sociala frågor.

Trots att Brundtland, Brown och FN insåg ekonomins betydelse lyser de ekonomiska dimensionerna ofta med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Är det hållbart?

Och vad kan vi då se bortom Brundtlands hållbarhetsperspektiv? I framtiden kanske vi bör byta ut triangeln mot en sexhörning där landsbygdsperspektiv, djuretik och kultur också finns med. Vidare finns nog skäl att tänka mer på hållbarhet i bemärkelsen produktkvalitet. Varför går saker sönder fortare än vi förväntar oss? Någon kanske vill föra in ständig teknikutveckling som en del av ett hållbart samhälle? Landar vi sålunda i en dynamisk oktaedermodell?

En sak är i alla fall klar: En hållbarhetsdiskussion med tonvikt vid bara en eller två av hållbarhetens tre fundament är inte hållbar.

Linné älskade naturen och var en hållbarhetsforskare före sin tid. Men varför har han här titeln ”Flora Economica”? Jo, för att han insåg att det ekonomiska perspektivet var lika viktigt som det biologiska. Foto: Grönovation

"Bojkotta palmoljan, den dödar regnskog”, var budskapet i Erik Hansson och Tom Svenssons artikel i Expressen 4 december 2015. De nämnde bland annat Snickers och pekade på stora negativa miljöeffekter i Indonesien i spåren av palmoljeplantager, exempelvis påverkas orangutangernas biotoper. Men allt detta bottnar i hög grad inte i ett miljöproblem, utan i ekonomi. De som vill livnära sig på palmolja upplever sig troligen inte ha något bättre sätt att försörja sig på. Foto: Bildverkstan

/Per Frankelius

onsdag, augusti 23, 2017

”Man behöver inte alltid göra forskarna glada”

I dag var jag på ett seminarium om forskningskommunikation, framförallt med fokus på forskning om hållbarhet och miljö. I en paneldiskussion deltog Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Fredrik Moberg, forskningskommunikatör vid Albaeco, och Eva Karlsson, vd för Houdini Sportswear.

De pratade bland annat om svårigheten med att nå ut med komplicerade budskap på ett sätt så att ”vanliga människor”, politiker och företag kan ta det till sig – och bli inspirerade att göra något. 

- Det är svårt att gå från kunskap till action. Hur översätter man till exempel forskningsresultat om glaciärsmältning i Arktis till något som ett företag konkret kan agera på sa Sarah Cornell.

- Vi måste också inse att det är oss det handlar om. Det är inte de fattigaste eller de allra rikaste som är det största problemet, det är vi som finns någonstans mittemellan.

Fredrik Moberg poängterade att det inte bara handlar om att kommunicera forskning, utan att det också ska översättas till en verktygslåda som verkligen kan användas. Och ibland kanske man måste våga sticka ut näsan lite.

- Det är en dans mellan forskningsresultaten och att hitta konkreta implikationer som företag, politiker och allmänheten kan ta till sig. Det gäller att hitta sätt att kommunicera så att folk ser värden i att bidra, att de får något tillbaka om de engagerar sig. Och inte bara värden som räknas i kronor eller dollar, sa Fredrik Moberg.

- Man behöver inte alltid göra forskarna glada genom att använda svåra begrepp och komplicerade förklaringar. Det går att prata om det här utan att använda ord som ”resilience”.

Hållbarhetstänket är djupt rotat inom klädföretaget Houdini. De jobbar bland annat med ett cirkulärt tänkande kring både produktion och konsumtion. Eva Karlsson menade att en viktig del för att lyckas är att alla drar åt samma håll.

- Vår grundvision är klar och öppen. Jag tror till exempel inte att någon som bara är intresserad av vinstmaximering skulle köpa aktier i oss. Vi har heller ingen styrelse som hindrar olika satsningar, sa hon.

- Vi försöker vara transparenta med allt vi gör, men vi vill också inspirera!

Seminariet var en del av The Stockholm Act, en festival med målet att utforska vägar mot en mer hållbar värld. I grunden finns FN:s globala mål för en hållbar utveckling, och i festivalens advisory board sitter bland andra Johan Rockström, Stockholm Resilience Center, Thomas Öberg, sångare i Bob Hund och Kajsa B Olofsgård som är Sveriges ambassadör för 2030-agendan.

/ Jonas

onsdag, augusti 02, 2017

Framtiden går i femtio nyanser av grönt

Jag har precis läst ”Sverige ser inte ut som du tror” skriven av Helena Jonsson och Anna Lundell (Volante, 2017). Det är en nyanserad och faktaspäckad bok som belyser olika aspekter av lantbruk och kopplingen mellan stad och land. Författarna menar att de flesta i dag ser lantbruk som något föråldrat och omodernt, men inget kan vara mer fel. Det är ytterst viktigt att både stad och landsbygd utvecklas för ett hållbart samhälle.

En biobaserad samhällsekonomi bygger på de tre viktiga delarna av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social. Vi är beroende av ett fungerande ekosystem, bibehållen bördighet i jorden, rent vatten, pollinerande insekter, biologisk mångfald och inte minst ett någorlunda förutsägbart klimat. Men de som arbetar inom gröna näringar måste också kunna ta betalt för sina produkter och sitt arbete. Det är nödvändigt att ha konkurrenskraftiga priser på en global marknad. Det här medför en balansgång för att tillgodose olika aspekter av hållbarhet och ekonomi.

Författarna menar att vårt samhälle står inför stora utmaningar och att det krävs strukturella förändringar och ett helt nytt sätt att tänka. Vi behöver förstå att allt hänger ihop i ett slags ekosystem och att det är våra val som styr utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I stället för att fortsätta slösa med fossil olja och gas med svarta kolatomer ska vi byta ut dem mot gröna, förnyelsebara. På det sättet blir inte framtiden svart eller vit, den går istället i femtio nyanser av grönt!

Jag tycker att framtiden känns lite ljusare efter att ha läst boken, och kommer definitivt att bli ännu mer medveten om hur mina val påverkar miljön.

/Helene