fredag, november 17, 2017

Designa din exit

Navin Thukkaram delade med sig av sina erfarenheter.
- En exit innebär att man säljer sitt företag för en massa pengar. Men det är också starten på något nytt, spännande och inspirerande. Man måste planera och designa sin exit noga.

Det sa Navin Thukkaram som var en av talarna på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum i måndags. Rötterna har han i Indien, men tack vare sin företagsamma och riskvilliga far har han också vuxit upp i Danmark, Tyskland och Kanada innan familjen landade i USA. I dag har han sin hemmabas i Silicon Valley.

Precis som många andra investerare har han en framgångsrik entreprenöriell karriär bakom sig, och han delade frikostigt med sig av både med- och motgångar.

- Jag är ett stort fan av automatisering. Det spelar ingen roll vilken bransch du befinner dig i – alla berörs av automatiseringen. Vem går till en reseagent idag? Ingen. Vi bokar våra resor online. På nätet kan du få din diagnos ställd av världens alla läkare. Och självkörande bilar kan ta oss från a till b snabbast.

- Mitt allra första techbolag, Qwiki, byggde också på automatisering. Det var en tjänst för att sätta ihop bilder och videoklipp till en film, sa Thukkaram och visade upp en qwiki på George Clooney.

Han berättade om haussen kring bolaget som beskrevs som ”Wiki meets Facebooks meets Google”. Qwiki var hett, fick utmärkelser, drog in stora pengar – men hade ingen färdig produkt som folk ville betala för. Till slut insåg Navin Thukkaram och hans partner att de kunde driva runt verksamheten i 6–12 månader till, sedan var pengarna slut. Vad göra?

- Startups lägger ner och försvinner hela tiden, det är inget konstigt med det. Men det var inget alternativ för oss. I stället satte vi ihop en plan som faktiskt var helt galen. Vi bestämde oss för att avskeda halva personalstyrkan och slakta de två produkter som vi hade plöjt ner massvis med tid och pengar i. Sedan skulle vi ta fram en Iphoneapp, se till att den blev en succé, och sälja snabbt. Helst till Yahoo.

Och så blev det faktiskt. Thukkaram konstaterade att steget från ultimate hero till total zero inte alls är långt i startupvärlden, men den här gången hade han tur. Och en skickligt utformad exitstrategi förstås.

Under förmiddagspasset på Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum fick vi också en trendrapport från Anne Lidgard som leder Vinnovas Silicon Valley-kontor. Hon berättade bland annat att San Francisco har fått en starkare roll i Silicon Valley-regionen – och nej, den är inte koncentrerad till en enda dal (det är bara vad turisterna tror).

- Artificiell intelligens, AI, har varit på tapeten i 15 år. Kopplat till det pratar man nu om deep learning och neural networks. Nästan alla startups säger att de håller på med AI, men nu börjar investerarna bli smartare. De frågar: ”Vad har du för data?”. Det gäller att ha högkvalitativ data, och big data har blivit massive data. Data är det nya guldet, konstaterade Lidgard.

Dillon Banerjee är relativt nytillträdd som Minister Counselor på Amerikanska ambassaden i Stockholm. Han berättade kort om SelectUSA och kommer själv att leda den svenska delegationen till SelectUSA Investment Summit i juni 2018.

- Vi arbetar för att stärka affärsbanden mellan USA och Sverige. USA är ett bra val om du vill skala upp ditt företag, sa Banerjee.

Deborah Lygonis driver den virtuella världen Friendbase. Som en av deltagarna i acceleratorprogrammet TINC fick hon tillbringa en månad i Silicon Valley, utveckla sitt företag och känna på möjligheterna i USA.

- Vi deltog i workshops, träffade andra entreprenörer, lyssnade till föreläsningar och hade möten med fyra olika mentorer. Det var intressant med mentorerna, för de hade ofta helt olika uppfattning om ditt företag. En kunde säga att du skulle syssla med B2B, medan en annan tyckte att du definitivt höll på med B2C. Det var extremt frustrerande, men samtidigt en nyttig övning. Det fick oss att verkligen sätta oss ner och fundera över vår väg framåt.

- I Sverige är vi inte så bra på trial and error, men i Silicon Valley fick vi lära oss att snabbt ta fram en produkt, testa den på kunder, och sedan gå hem och jobba om den. Om du inte skäms det allra minsta för din första produkt har du överarbetat den! Den behöver inte vara perfekt, sa Lygonis.

Vill du ta del av fler erfarenheter och kunskaper från våra totalt 15 talare? Alla klipp från dagen är under uppladdning på vår webb-tv-sida.

Forumet är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW) som pågår hela november.

/Åse

tisdag, november 14, 2017

Hela ekosystemet på samma plats

David E. Lindwall och Magnus Aronsson hälsade deltagarna välkomna
I går arrangerade vi den fjortonde upplagan av Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum. Det var som vanligt en tillställning fullpackad med inspiration, kunskap och spännande möten. Bland talarna fanns entreprenörer, finansiärer, policymakare och forskare – representanter från stora delar av det entreprenöriella ekosystemet med andra ord.

En av de bärande idéerna med forumet är att främja kontakter och lärande mellan Sverige och USA när det gäller entreprenörskap. David E. Lindwall, Chargé d'Affaires vid amerikanska ambassaden i Stockholm, poängterade att Sverige och USA har många likheter, många viktiga band och att vi redan gör mycket tillsammans.

- Men det tydligaste bandet är ändå inom handel och entreprenörskap. Vi investerar redan stort i varandras länder, och det finns ännu mer potential. Jag gratulerar alla er som är här i dag, som är eller vill bli entreprenörer. Ni stärker båda våra länder, sa han.

Marie Wall har varit verksam i olika delar av ekosystemet, tidigare bland annat som forskare och entreprenör, och nu som startupansvarig på näringsdepartementet.

- Jag tror starkt på startupföretagens förmåga att förändra samhället, det handlar om mycket mer än export och fler jobb. Sverige har en stark global industri och ett av de bästa ekosystemen för startups i världen. Det gäller att använda de två plattformarna och skapa något mycket större.

- För att lyckas behöver vi bland annat se till att det finns tillgång till kompetens och kapital. Finansieringssidan är en viktig pusselbit i ett fungerande ekosystem, och här brukar många lyfta fram att vi har en bit kvar i Sverige, sa Wall.

Dave Chase är serieentreprenör och investerare, framförallt inom vårdbranschen. Han lyfte fram vikten av att synas som entreprenör, och att det inte behöver betyda en påkostad marknadsföringsbudget.

- Jag hatade att skriva i skolan, nu ser många mig som skribent och författare. Att skriva och prata är ett viktigt sätt att nå ut med din story. Det spelar ingen roll inom vilken bransch du verkar, om du har startat ett företag har du en åsikt. Utnyttja det!

Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum Forumet medarrangerades av Commercial Service vid amerikanska ambassaden. Huvudpartner var Vinnova och tidningen Entreprenör var vår mediepartner. Forumet fungerade också som kickoff för svenska Global Entrepreneurship Week (GEW), som pågår hela november.

Mer rapportering från Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum kommer i våra kanaler framöver. Hela forumet filmades och kommer att kunna ses på vår webb-tv.

/Jonas

onsdag, november 08, 2017

Både stora och små spelar roll

Jeaneth Johansson berättade om hur små och stora företag samverkar på olika sätt.
I går arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Näringsdepartementet. Talare var Martin Andersson, professor vid Blekinge tekniska högskola, och Jeaneth Johansson, professor vid Högskolan i Halmstad. Ämnet var samverkan, speciellt mellan stora och små företag.

Jeaneth Johansson menade att samarbetet mellan stora och små företag har förändrats, bland annat på grund av digitalisering och ny teknik. Det kan vara svårt för de mindre företagen att komma in i samarbeten, de kan behöva en del hjälp.

Syftet med samverkan kan skilja sig. Det kan handla om samverkan inom forskning och utveckling, eller om att de har ett gemensamt erbjudande. Ofta är maktförhållandet lite skevt, med fördel för det stora företaget.

- De stora och små har olika syften, olika roller, bidrar med olika saker, har olika fokus, kompetenser, resurser och möjligheter. Det gäller för de små företagen att tänka till kring vad de får ut av det. Stora företag vet ofta det. Många av de små är mer inne på tekniken, men det de egentligen vill är att nå ut på marknaden, sa Johansson.

Hon menade att en viktig del är att se till att stödsystemen, som exempelvis finansiärer, når de små företagen. Det finns en brist i kommunikationen, och finansiärernas nätverk är begränsade. Det leder i slutändan till att finansiärerna inte når de små och innovativa företagen som de vill nå. Och företetagen går miste om välbehövliga pengar.

- Det gäller att möta företagarna på företagarnas villkor. Det behövs någon form av masskommunikation för att nå många, men samtidigt måste informationen anpassas efter företagares unika behov. Det behövs en nationell kraftsamling kring det här. Verksamt.se är en sådan inkörsport som kan utvecklas, konstaterade Johansson.

Martin Andersson inledde med att ta upp frågeställningen om det är stora eller små företag som är viktigast för innovation och ekonomisk utveckling.

- Det är en fråga som har präglat en stor del av diskussionen, både allmänt i samhället och inom forskningen. Bör man som land satsa på att subventionera stora företag, eller ska man i stället främja nyföretagande och entreprenörskap? Det har skrivits spaltmeter med forskning på området, sa han.

Forskningsmässigt finns argument som talar för båda sidorna. Små företag är mer snabbfotade och därför mer innovativa. Transaktionskostnaderna har minskat i och med den nya tekniken, vilket också borde leda till framväxten av fler små företag. Samtidigt säger skalfördelarna att det blir effektivare att vara stor. Och den nya tekniken underlättar även för storföretagens interna transaktioner. Oavgjort?

- Frågan om vi ska satsa på små eller stora företag har spelat ut sin roll. Båda behövs, de kompletterar varandra och samspelar på olika sätt. De mindre behövs för att skapa jobb och ta fram radikala innovationer. De stora har resurserna som behövs för att skala upp innovationerna.

Så kallat corporate venture capital, där storföretag bygger egna riskkapitalbolag, har en viktig roll i den amerikanska industrin och växer starkt i Sverige. Att satsa pengar i små, tekniktunga företag blir ett sätt att säkra upp att de har tillgång till den senaste kunskapen.

Andersson menade att stora företag är plantskolor för nästa generations entreprenörer. De stora fungerar också som inkubatorer för kunskapsintensiv arbetskraft, som är avgörande för nyföretagandet.

Han återkom till att det inte behöver innebära ett marknadsmisslyckande när stora företag köper upp små. Det är ett sätt för de stora att få tillgång till den senaste tekniken, och ett sätt för de små att kommersialisera sin innovation. Många små företag har som uttalad strategi att bli uppköpta, påpekade han.

- Det framställs ofta som att en försäljning är något negativt. Men när är det ett misslyckande att Mojang såldes till Microsoft? Och när är det en marknadslösning som är helt naturlig?

Efter forskarnas presentationer följde en diskussion med företrädare från bland annat riksdagen, flera departement, supportsystemet och näringslivet. Seminariet arrangerades i samband med att vi höll jurymöte för uppsatstävlingen Nytt&Nyttigt, som vi arrangerar tillsammans med Vinnova. Men mer om det längre fram…

/Jonas

EDIT: Seminariet var även en del av GEW, världens största entreprenörskapsfest med över 170 medverkande länder. Den "riktigt" GEW-veckan drar igång på måndag, med bland annat Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på programmet.

måndag, november 06, 2017

Massor av inspiration, lärande och nätverkande


Nu är det bråda tider på kontoret inför Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum på måndag. Det är fjortonde gången vi arrangerar detta uppskattade evenemang som i år är en del av Global Entrepreneurship Week (GEW). Vi hoppas på att även denna gång kunna bjuda på möten med smarta och inspirerande människor – och att deltagarna ska gå hem nöjda och fulla av idéer.

En mängd talare
kommer att presentera bland annat följande teman:

- Hur ser ekosystemet för nystartade och växande företag ut?
- Hur kan startups och större företag dra nytta av varandra?
- Vilka program och plattformar finns för företag som vill etablera sig på den amerikanska marknaden?
- Och hur bygger man en enhörningsfabrik?

Visst låter det spännande? Hoppas att vi ses!

/Helene

PS: Är du nyfiken på tidigare Forum? Här hittar du blogginlägg och webb-tv från de tidigare konferenserna.

fredag, november 03, 2017

300 GEWenemang om entreprenörskap

Finalen i Sveriges Ungdomsentreprenör var en del av GEW förra året.
Att vi har trätt in i november har väl knappast undgått någon. Det är mörkare, kallare, kalare… men som tur är finns ju Global Entrepreneurship Week (GEW) att värma sig med. GEW genomförs 13–19 november, det är en global manifestation för entreprenörskap som fler och fler länder ansluter sig till för varje år. I år firar GEW 10-årsjubileum, och hela 170 länder är med på tåget.

ESBRI är svensk värd för GEW. Det betyder att vi samordnar aktiviteter och håller i det omfattande kalendariet. Det är så mycket roligt på gång, över hela landet, under GEW-månaden november! Vi är i skrivande stund uppe i 284 evenemang: konferenser, rundabordssamtal, seminarier och andra aktiviteter. Och fler lär tillkomma.

Till årets svenska GEW-partners hör bland andra Chalmers School of Entrepreneurship, Entrepreneurs Academy, EY, Grant Thornton, IVA, Lunds universitet, Mötesplats Social InnovationRegion Östergötland, SSES och Start-Up Stockholm. För att bara nämna några...

Ta gärna en titt i kalendariet och boka in dig på några intressanta och inspirerande möten.

Arrangerar din organisation aktiviteter med entreprenörskoppling i november? Det är inte för sent – och dessutom kostnadsfritt – att registrera dem som GEWenemang i kalendariet.

/Åse

fredag, oktober 27, 2017

Vård och turism = ?

Panelen från vänster till höger: Hasse Sandberg, Erik Borg, Thomas Laurell, Helena Brobeck, Penilla Gunther och Anders Andrae.
Vård och turism – vad har de två med varandra att göra, tänker ni kanske? Faktum är att det finns en hel del beröringspunkter. I går var det åter dags för ett seminarium i riksdagen arrangerat av Penilla Gunter och Kristdemokraterna. Den här gången var temat just vård och turism.

Medicinturism har blivit allt vanligare och genomgår en snabb global tillväxt. Internationell medicinturism innebär planerad medicinsk behandling utomlands för patienter. När patienter kommer till Sverige ges värdefulla möjligheter till nya arbetstillfällen och spetskompetens. Erik Borg från Södertörns högskola gav en översikt av hur denna typ av turism ser ut och vilka problem den kan leda till, bland annat kring bemanning.

Visita är bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. Vart femte nytt jobb de senaste tio åren har skapats inom denna sektor. Inom besöksnäringen – där också medicinturism finns – genereras mycket skatteintäkter som sedan kan användas inom andra områden i samhället, exempelvis vård och skola. Thomas Laurell menade att 50 000 nya jobb kan skapas inom denna sektor fram till 2023. Bland de anställda finns en stor andel unga och många har också utländsk bakgrund.

Helena Brobeck berättade om projektet Handigolf som startades 1996 av Svenska Golfförbundet. Handigolf är till för alla. För funktionshindrade, för personer med exempelvis ADHD och autism, för strokedrabbade. Golf passar bra för det är en lågintensiv träning som ger bättre koncentration, glädje och gemenskap. Dessutom ger det bättre självkänsla som sedan spiller över till andra delar av livet, konstaterade Brobeck.

Hasse Sandberg från Strokeförbundet bekräftade att golf är en utomordentligt bra rehabilitering för personer som har drabbats av stroke. Han gav flera exempel på att envishet och träning ger fantastiska resultat för att få både balans och energi tillbaka.

Föreningen Skogstur är en ideell förening som startades 2015 av Anders Andrae. Tanken är att anordna promenader för människor med och utan funktionshinder och därigenom bryta den psykologiska spärren, minska isoleringen och ta bort stämpeln vi och dom. Avsikten är att förändra livet för deltagarna så att de ser att de kan. Andrae framhöll att det är viktigt att testa gränser, fatta egna beslut, och inte lyssna på andra utan göra det man själv tror på.

Men det här är inte alltid så lätt. En av deltagarna påpekade att assistanstimmar dras in och då finns det inte längre möjlighet att ta sig ut i skogen eller till golfbanan. Det blir oerhört svårt för enskilda individer och medför isolering. Vi behöver bättre samverkan mellan sjukvården och bolag som satsar på friskvård, var en av slutsatserna på seminariet.

/Helene

fredag, oktober 20, 2017

One size doesn’t fit all


Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

fredag, oktober 13, 2017

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.
”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse