fredag, oktober 20, 2017

One size doesn’t fit all


Under onsdagens Estradföreläsning fick vi inblick i ett unikt forskningsprojekt om patent och kommersialisering vid Karolinska institutet. Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn presenterade projektet för en intresserad publik. De har kartlagt patenten från totalt 7 000 forskare under en 15-årsperiod (1995–2010).

Olika internationella rankningar avseende utbildning och forskning visar att Sveriges universitet ligger mycket bra till jämfört med andra länder. Men inte ett enda svenskt universitet finns med på rankningslistor avseende innovation, medan amerikanska lärosäten ligger i topp. Förklaringen ligger i ägandet. I USA har universiteten alltid varit ägare till innovationerna vilket innebär att de framträder tydligt i statistiken. I Sverige har vi det så kallade lärarundantaget, som innebär att forskarna själva står som ägare till sina patent. Därför fick Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn nysta en hel del för att få fram rättvisande siffror för hur det ligger till med innovationskraften vid svenska lärosäten – och i en internationell jämförelse står vi oss väl.

Många europeiska länder har haft samma ägandemodell som vi, men bytt till den amerikanska modellen, berättade Dahlborg och Lewensohn. Och lärarundantaget har både för- och nackdelar. Robert Östling belyser några – till exempel förekomsten av flådiga sportbilar på universitetsparkeringar – i en ny gästblogg i Curie.

Under föreläsningen listade Dahlborg och Lewensohn vilka som står som ägare till KI-patenten vid patentansökan. I de flesta fallen är det ett mindre företag (51 procent), en individ (17 procent) eller universitetets technology transfer office (12 procent). Det är vanligt med samarbete runt patent. När föreläsarna tittade närmare på nätverken runt patenten såg de att samma personer ofta var verksamma i flera styrelser i de företag som stod som patentägare. Det medför kunskapsöverföring mellan olika nätverk vilket är positivt. Finansiärer är också centrala i nätverken, patentering är kostsamt.

Dahlborg och Lewensohn har arbetat fram en metod för att validera och kartlägga patent. När de studerade KI fann de 900 000 olika patentdokument, som utmynnade i 703 uppfinningar gjorda av 437 forskare. Många forskare har ett patent, men ett fåtal serieinnovatörer har många patent. Charlotta Dahlborgs och Danielle Lewensohns forskning visar att 8 procent av alla KI:s uppfinnare står för hälften av uppfinningarna. De framhöll att det är vanligt att fokusera på serieinnovatörerna, men att det är värdefullt att kartlägga även de som endast har ett eller ett fåtal patent.

De ser en ökning av antalet patent fram till år 2003, då patenteringen sjönk markant. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det fanns mycket riskkapital omkring år 2000 och att det även fanns en hype kring medicinska innovationer vid den tidpunkten. Man kan se samma mönster på teknikintensiva företag, exempelvis Volvo.

Föreläsarna poängterade att det behövs en systematisk, nationell kartläggning av patent, licenser och samarbeten på alla svenska lärosäten. Då synliggörs vad som händer och vi kommer med i de internationella rankningslistorna. Det kan stärka Sveriges konkurrenskraft och det blir lättare att locka hit både starka studenter och investeringssugna företag.

Dahlborg och Lewensohn föreslog att akademiska innovationsportföljer ska upprättas där information om patent, licenser och företagssamarbeten samlas in kontinuerligt. Sådana portföljer skulle kunna användas i innovationsrådgivning, utvärdering och matchning av forskare. Genom att synliggöra vikten av innovation kan man på sikt förändra kulturen vid olika universitet så att det värdesätts mer än i dag. Men det är viktigt att använda innovationsstatistiken med eftertanke, att inte stirra sig blind på siffrorna i sig utan att försöka förstå vad de betyder.

Ett sista medskick från Estradörerna var: One size doesn’t fit all. Det som funkar i Silicon Valley – eller på Chalmers, KI eller Stockholms universitet – får förmodligen inte samma effekt någon annanstans. Stödverksamhet och incitament måste anpassas till olika universitet och regioner.

Föreläsarnas presentationsbilder finns att hämta på vår webbplats, där kan du också kan höra och/eller se hela föreläsningen.

/Helene

fredag, oktober 13, 2017

Kommersialisering i Entré och på Estrad

Entré nr 3-2017 kommer att nå prenumeranterna om en dryg vecka.
”Kunskap är makt” står det på väggen till mina barns skola som invigdes 1902 av kung Oscar II. Och jakten på kunskap går vidare. I dag är förhoppningarna stora på den forskningsbaserade kunskapen som produceras vid våra universitet och högskolor. Politiker och andra vill se mer akademiskt entreprenörskap, kommersialisering, samverkan, patentering, innovation...

Det är också temat för både det kommande numret av Entré, och nästa Estradföreläsning. Vi skickade Entré till tryck i måndags kväll. Förutom ett innehållsrikt tema om kommersialisering bjuder vi bland annat på färsk forskning om kompromisser i innovationsprocesser, infödda och invandrade uppfinnare och hur det industriella arvet påverkar entreprenörskapet på en geografisk plats. Entré nummer 3-2017 innehåller också en porträttintervju med professor Joakim Wincent och mycket mer.

Två av de forskare som intervjuas i Entré, Charlotta Dahlborg och Danielle Lewensohn från Karolinska institutet, står också på vår Estrad 18 oktober. Rubriken är ”Med patent som kompass – Lärdomar från Karolinska institutets innovationslandskap” och det finns fortfarande platser kvar om du vill delta. Missa inte!

/Åse

tisdag, oktober 10, 2017

Full fart i norr

Kyla och säker el var avgörande faktorer när Facebook valde att placera sin 27 000 kvadratmeter stora datahall i Luleå. Foto: The Node Pole.

Att det är full fart i norr var tydligt när Luleåregionen bjöd in till frukost i Stockholm i morse. Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson modererade. Hon berättade inledningsvis att de fem kommunerna som bildar Luleåregionen (Boden, Kalix, Luleå, Piteå och Älvsbyn) tillsammans har 173 000 invånare. För närvarande är 200 miljarder i investeringar planerade i regionen. Företagen i Luleåregionen växer, och ett par saker som bidrar till livskvaliteten är dels att det går att hitta bostäder, dels att man vet hur lång tid det tar till jobbet. Inga stopp i pendeltrafiken där inte!

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå, instämde i att det går bra nu. Men han framhöll också att det har krävts en hel del jobb. Framförallt har de arbetat med att förändra den mentala bilden av hur de såg på sig själva och hur andra ser på dem. Inte minst på det nationella planet, poängterade Niklas.

Ett fokus för dagens frukostmöte var kompetensfrågan. Här lyfte Niklas Nordström fram att Luleå tekniska universitet (LTU) har spelat en stor roll, och kommer att spela en mycket större roll framöver. Det är viktigt att företagen och det offentliga i Luleåregionen arbetar tillsammans för att se till att studenterna får praktik så att de kan få in en fot på arbetsmarknaden. Därigenom ökar sannolikheten att de stannar i regionen.

Dessutom har den investering som Facebook gjorde haft en stor betydelse för utvecklingen. Just detta att ett stort och välkänt varumärke etablerade sig har även inneburit att det nu finns ett forskningsinstitut i Luleå med fokus på datacenter. Betydelsen av Facebookinvesteringen skrev vi om i Entré för ett par år sedan och intervjuade bland annat professor Håkan Ylinenpää, LTU.

Alla företagsrepresentanter som deltog i paneldiskussionen lyfte fram att det är lättare att behålla de anställda i Luleåregionen. Delvis för att det inte är samma konkurrens om arbetskraften där som i exempelvis Stockholm, men också för att de anställda är mer lojala.

Luleå tekniska universitets prorektor (och med största sannolikhet blivande rektor) Birgitta Bergvall-Kåreborn tryckte på lärosätets roll i att bidra med den kompetensutveckling som är så viktig för regionen. LTU har ett brett utbildningsutbud och det jag tyckte var extra intressant att hon lyfte fram var hur viktigt det är med kombinationen teknik, humaniora och konst.

Tilläggas skulle väl möjligen entreprenörskap och innovation. Och även där är LTU starka. I kommande nummer av Entré (nummer 3–2017) porträtterar vi professor Joakim Wincent som är ämnesföreträdare för entreprenörskap och innovation och leder en grupp med uppemot 25 forskare – varav hälften är professorskompetenta.

Så i stället för devisen ”go west” för dem som vill söka äventyr, skulle vi i Sverige kanske säga ”go north”!

/Magnus

måndag, oktober 09, 2017

1 x 1.000.000 or 1.000.000 x 1?

Bill Gartner My view on entrepreneurship education seminar
Bill Gartner at "My view on entrepreneurship education"-seminar organized jointly by ESBRI and SSES.
Last Friday ESBRI and SSES (Stockholm School of Entrepreneurship) arranged the first seminar in our new series ”My view of entrepreneurship education”. This first edition featured William (Bill) Gartner, the Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship at Babson College and a visiting Professor of Entrepreneurship at Linnaeus University in Växjö, Sweden.

Bill Gartner started out with this question “Is it bad to create smaller firms?”, and asked “If one of the purposes of entrepreneurship is to create jobs, then which is better:

1 firm that creates 1.000.000 jobs, or
10 firms that create 100.000 jobs each, or
100 firms that create 10.000 jobs each, or
1.000 firms that create 1.000 jobs each, or
10.000 firms that create 100 jobs each, or
100.000 firms that create 10 jobs each, or
1.000.000 firms that create 1 job each?”

In his view, these possibilities are equivalent as they all produce the same number of jobs. Yet, business schools (and the media) are more biased towards the success stories of large firms, even though we could get the same employment effect with lots and lots of smaller outcomes. Maybe creating 1.000.000 firms would actually be better for the economy rather than an outcome that creates only a few high growth companies.

During the seminar there was also an extensive interaction on the concept of “value”. The discussion raised questions such as “what does it mean to create value?”, “how do you create value?” and “who benefits from the value creation?”

Bill Gartner argued that the humanities have a lot to say about what value is and about what is valuable. Entrepreneurship education should include perspectives that recognize insights from philosophy, literature, history and the arts. Value is not only economic or utilitarian in nature. Entrepreneurs create different kinds of values that benefit society in a variety of ways that are not, necessarily, accounted for in most models of economic value.

One common theme among many of the educators that attended the session was that students need to go out and talk with potential customers and other stakeholders. Bill emphasized that in his courses the important thing is that the students “do lots of stuff” and then report back to him. Taking action is more important than just talking about taking action.

A lively discussion followed, where Bill Gartner and the other participants exchanged thoughts on the foundations for entrepreneurship education, and on opportunities and challenges for developing courses and programs.

I’m very happy that we developed this idea together with our office neighbors SSES in a true joint effort. And now also launched it!

/Magnus

fredag, oktober 06, 2017

Mot normen i formen

I dag öppnar utställningen Norm Form på Arkdes i Stockholm. Den handlar om ”design som sätter sig på tvären och utmanar det som anses vara normalt.” Hur ser en ”gynekologstol” för män ut? Eller hijabs som har specialdesignats för polisen och brandförsvaret?

Utställningen cureras av Camilla Andersson, Karin Ehrnberger och Maja Gunn. Vi skrev om Ehrnbergers avhandling som handlar om samma ämne, i förra numret av Entré.

De tre curatorerna medverkar också själva som formgivare i utställningen, tillsammans med bland andra Kakan Hermansson, Andjeas Ejiksson och Marcus Jahnke. Jahnkes avhandling har vi också skrivit om i Entré.

Gå och se!

/Jonas

torsdag, oktober 05, 2017

Framtidens textilier – miljösmarta kombinationer


I går deltog jag i ett seminarium i riksdagen med fokus på textil och miljö, arrangerat av Penilla Gunther och Kristdemokraterna. De medverkande talarna arbetar på företag och organisationer som på olika sätt vill förbättra och förnya textilbranschen. Här är ett kort sammandrag av vad som sades under seminariet.

Vi använder enormt mycket textil i världen. På seminariet nämndes den hisnande siffran 80 000 000 000 kilo per år. Konsumtionen kommer att fortsätta öka vilket innebär ännu mer problem med tanke på miljön. Det finns heller inte tillräckligt mycket råvara till så mycket textil. Globalt sett är polyester det vanligaste materialet i dag, men det är en fossilbaserad råvara och det vill vi ju komma ifrån.

I dag kan textil användas inom de flesta områden genom miljösmarta innovationer. Det kan handla om helt nya material. Det kan också handla om att återvinna och använda textilier på ett nytt och hållbart sätt.

Swerea menar att man behöver utveckla återvinningsteknologierna och göra nya saker. Ett exempel är nylonstrumpor som återvunnits och sedan använts som råvara till nylonplast – ett material som fungerar jättebra. Nya råvaror med skog och hav som bas är under utveckling. Sverige har gott om skogsråvara och man kan göra textil av trä på ett hållbart sätt.

Smart textiles har många spännande projekt. Ett av dem har utmynnat i en helkroppsdräkt för patienter med sjukdomar som Multipel Skleros, Cerebral Pares och Parkinson. Genom att integrera TENS-teknik (elektrisk stimulering) i dräkten kan patienterna få en betydligt bättre livskvalitet. Behandlingen kan göras hemma, tar en timme och ger effekt i upp till tre dagar.

Wargön Innovation arbetar med två typer av råvaror. Dels biobaserade nya material från skog och hav, dels resurseffektiva nya material där recycling spelar en stor roll. De utvecklar bland annat nya material i jordbruket, exempelvis nedbrytbara odlingsdukar som man kan plöja ner i marken.

Snickers Workwear riktar sig till hantverkare, en yrkesgrupp som utsätts för både höga ljud, extrema temperaturer och ensidiga arbetsställningar. Hälften av alla hantverkare väljer bort att använda skyddsutrustning för att den sinkar dem i arbetet. Företaget har utvecklat en mätare som bärs i arbetsbyxorna och som larmar i mobilen när olika värden blir för höga. Då ökar riskmedvetenheten hos hantverkarna.

År 2025 vill Naturvårdsverket att 90 procent av all textil ska återvinnas. Tyvärr har vi långt dit. Varje år köper en svensk konsument 13 kilo textil och 7,5 kilo hamnar i soptunnan i stället för att återvinnas. 2,5 kilo lämnas in till second hand. Att det behöver bli enklare att återvinna utnötta textilier, var en slutsats som jag drog under seminariet.

Hur gör du med dina avlagda kläder?

/Helene

tisdag, oktober 03, 2017

Pepp på fest med GEW!

Nu värmer vi upp småkyliga höstdagar med förberedelser inför årets Global Entrepreneurship Week (GEW) – världens största entreprenörskapsfest. Den ”riktiga” GEW-veckan äger rum 13–19 november, men vi firar hela november.

ESBRI samordnar de svenska GEW-aktiviteterna och under november sätter vi alltså extra fokus på events som har med entreprenörskap och innovation att göra. Med hjälp av våra GEW-partners – organisationer som arrangerar aktiviteter under GEW-paraplyet – lyfter vi fram entreprenörskap och innovation i Sverige, samt ökar Sveriges synlighet globalt.

Just nu är det fullt upp med att informera om GEW till både potentiella partners och deltagare. Vi vill nå ut till organisationer som stödjer entreprenörskap på olika sätt och som vill arrangera en eller flera aktiviteter under den globala manifestationen i november. På så sätt får organisationerna synlighet och når ut till nya målgrupper. Det kostar inget och är lätt att bli en del av GEW!

Känner du till några lämpliga aktiviteter som äger rum i Sverige i november? Tipsa oss gärna på gew@esbri.se. Du är också jättevälkommen att delta i ett eller flera av våra partners events, som snart finns i vår kalender: www.gew.se/aktiviteter.asp

Vill du veta mer om vad det innebär att delta som partner i GEW? Läs mer här.

Vi ser fram emot att fira GEW tillsammans med er! Och välkommen med tips, synpunkter och frågor!

/Helene

fredag, september 29, 2017

Hög tillväxtvilja i småföretagen

Företagens villkor och verklighet 2017 presenterades under ett seminarium 27 september. Foto: Tillväxtverket
I onsdags presenterade Tillväxtverket huvudresultaten från Sveriges största småföretagsundersökning – Företagens villkor och verklighet 2017. Den visar att 7 av 10 företag vill växa. Lite oroande från ett jobbskaparperspektiv är att 3 av 7 bara vill öka omsättningen, men inte växa genom att anställa.

Tillväxtviljan bland företagen, framförallt när det gäller att växa genom att anställa, ökar med storleken på företaget. De största hindren för tillväxt är tillgång till lämplig arbetskraft samt lagar och myndighetsregler.

Rapporten visar även att innovation är viktigt för företagens utveckling. En annan slutsats de drar i rapporten är att internationalisering måste underlättas genom att småföretag får kunskap om andra marknader, och hjälp med att hitta rätt kontakter.

Rapporten kommenterades av företagarna Jessica Sannö, Ösjönäs-Tivedens aktivitets- och äventyrscentrum, Raymond Fernström, Tebex, Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna och Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

Samtliga panellister höll med om att kompetensförsörjningen är en utmaning och den största flaskhalsen för tillväxt för närvarande.

Ett resultat från undersökningen är att soloföretagare har betydligt lägre tillväxtvilja. Mikael Damberg hoppades att det nya växa-stödet, tillsammans med förslaget om ändring av trygghetsfrågorna kring den sjukpenninggrundande inkomsten, som finns med i regeringens budgetförslag skulle göra skillnad. Samtidigt flaggade han upp för att han gärna vill ha en bredare översyn av trygghetsfrågorna för företagare.

De två företagarna lyfte fram olika utmaningar med att hitta rätt personal. Jessica Sannö, som driver ett företag i turistbranschen i ”en liten fattig kommun”, har svårt att hitta dagisplatser till personalen på sommaren som är deras huvudsäsong. Raymond Fernström, vars företag tillverkar kablage och finns i Norrtälje, påpekade att industriprogrammet på gymnasiet inte lockar tillräcklig många ungdomar. Han menade också att det inte fanns någon utbildning som matchar företagets behov. Därför får de utbilda själva och eftersom det tar uppemot ett år innan en nyanställd kan jobbet fullt ut, är det en utmaning med de enligt Fernström höga ingångslönerna.

Mycket annat kring bland annat internationalisering och regler avhandlades också i panelen som kan ses i sin helhet här.

/Magnus

måndag, september 25, 2017

Att få fallet på fall

Några av vinnarna i Venture Cups nationella final som avgjordes i Lund 21 september. Fotograf Mathilda Thudin.
I torsdags utsågs vinnarna i Venture Cup på den nationella finalen i Lund. Årets stora vinnare heter Next Step Dynamics som tog hem två priser: Startup of the year och Top tech. Företaget kommer från Malmö och drivs av Karthik Srinivasan, Nooria Dariab, Fredrik Berlind, Surya Vempati och Sriram Cherukuvada. Deras idé handlar om att förebygga fallolyckor bland äldre genom modern teknik. Viktigt och bra!

Övriga vinnare blev Organofuel Sweden (Impact Maker), Next Period (Game Changer), och Tracy (Student Superstart). Läs mer om vinnarna på Venture Cups webb, och missa inte att det nu går att skicka in sina idéer för att delta i nästa upplaga av tävlingen.

/Jonas

tisdag, september 19, 2017

Nytt nyttigt år med innovationsprocesser

Glada pristagare i Nytt & Nyttigt 2015-2016. Vilka vinnarna är i tävlingen för läsåret 2016-2017 avslöjas först senare i höst.
Vi vet att nyttiggörande av innovationer är nödvändigt för att främja tillväxten. Vi vet också att betydelsen av innovationer, kommersialisering och nyttiggörande ökar. Därmed ser vi att behovet av kunskap kring dessa ämnen blir allt viktigare för vår framtida tillväxt.

Därför arrangerar ESBRI tillsammans med Vinnova uppsatstävlingen Nytt & Nyttigt. Tävlingen riktar sig till alla som skriver uppsats om innovation på kandidat-, magister- eller mastersnivå. Med tävlingen hoppas vi få se en bred belysning av ämnet från olika fakulteter. Vi hoppas också på analyser ur en rad olika perspektiv och vinklingar.

Förra året hade vi fyra vinnare eftersom tredjepriset var delat. Förstapristagarna kom från Göteborgs universitet, de som vann andra pris var från Lunds universitet och bidragen som delade på tredjeplatsen kom från Göteborgs universitet respektive KTH. Läs mer om vinnarna.

Nu har vi öppnat registreringen till den kommande tävlingsomgången, den åttonde sedan Nytt & Nyttigt startade. De tre bästa uppsatserna erhåller resestipendier à 30 000, 20 000 respektive 15 000 kronor.

Skriver du om innovationsprocesser under det här läsåret? Då kanske du blir nästa vinnare! Registreringen är öppen ända fram till 28 juni 2018, så du hinner haka på.

/Helene

fredag, september 15, 2017

Ny forskning om hur forskning kommuniceras

Den tryckta boken är ett sätt att kommunicera. Men i dag finns så många andra vägar att nå ut med forskningsresultat.
”Det kanske viktigaste budskapet från forskningen om forskningskommunikation är att det inte finns en universell lösning för hur vetenskap bör kommuniceras. Man måste förstå sammanhanget, då kan man vara tydlig med sina mål och ärlig mot sina åhörare.”

Det säger Massimiano Bucchi, italiensk sociolog som forskar om forskningskommunikation. Han intervjuas i Vetenskapsrådets tidning Curie. Bucchi skriver just nu på en bok om hur Nobelpriset har påverkat allmänhetens uppfattning av vad forskning är under de senaste seklerna.

Forskningskommunikation är ju vad vi på ESBRI jobbar med dagligdags, bland annat i form av föreläsningsserien Estrad och tidningen Entré. Ändå har jag aldrig reflekterat över att det borde finnas ett forskningsfält som uteslutande studerar forskningskommunikation. Det var en glad nyhet för mig!

I artikeln diskuterar Massimiano Bucchi olika former av forskningskommunikation, exempelvis bloggar:

”Det handlar kanske om en liten målgrupp men kommunikationen sker utan mellanhänder och oftast i realtid. Dessutom finns, inte minst via sociala medier, möjligheten till interaktion och en dynamik. Det har inte varit möjligt i traditionella medier.”

Och det finns ju verkligen många roliga idéer därute för hur forskningsbaserad kunskap kan kommuniceras. I e-Entré har vi till exempel skrivit om Forskar Grand Prix, Forskarfredag och Dance your PhD. Hur tycker du att forskning bör kommuniceras? På traditionellt vis, eller mer utflippat? Kommentera gärna!

/Åse

tisdag, september 12, 2017

”Allt entreprenörskap är socialt”

Professor Bill Gartner bjöd på sina 10 bästa lektioner om entreprenörskap på Estrad
I år är det 20 år sedan ESBRI grundades och den första Estradföreläsningen hölls. Det kändes verkligen som att cirkeln slöts när professor Bill Gartner stod på scenen igår. Det var nämligen han som höll i den där första föreläsningen hösten 1997.

- Otroligt att det har gått 20 år sedan jag stod här första gången. Jag var bara en pojke då, sa Gartner.

Gårdagens föreläsning var ett slags ”best of Bill”. Vad har han kommit fram till i sin forskning under de här senaste 20 åren som kan vara till nytta för entreprenörer? Titeln var ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

En av lektionerna, och en av Bill Gartners käpphästar genom åren, handlade om att det finns massor av olika typer av entreprenörer. Att vara entreprenör är inte en personlighetstyp, det är en samling färdigheter. Som går att lära sig. En annan lektion fokuserade på att just utbildning är en av de viktigaste sakerna att satsa på om man vill boosta entreprenörskapet.

- Precis som tidvattnet lyfter båten, kan utbildning lyfta hela samhällen. Och det spelar ingen roll inom vilka områden, det kan vara teknologi heller humanism. Sverige lägger mycket pengar på utbildning – yay!

- Varför har ni så många bra tennisspelare i Sverige? Därför att det finns många tennisbanor, där barn och ungdomar kan träna. Och det finns förebilder. Ju fler som tränar, desto fler kommer bli bra på det. Och en del blir riktigt bra. Samma gäller inom entreprenörskap.

För att lyckas som entreprenör är Bill Gartners främsta råd att göra saker. Det spelar inte så stor roll vad man gör, bara man går ut och gör.

- Allt entreprenörskap är socialt. Det handlar om att interagera med andra människor, så man behöver ta sig utanför sitt hem och prata med folk.

Gartner menade också att det är viktigt att vara förberedd och att planera. Men också att alltid vara beredd att ändra sina planer. Det som ibland benämns för effectuation eller bricolage.

Hela föreläsningen går att se som webb-tv eller lyssna på som pod (sök på ESBRI i din podcastapp eller hämta hem som MP3 här). På vår webb finns även Bills slides att ladda ner, där alla 10 lektionerna finns samlade.

/Jonas

torsdag, september 07, 2017

Bristande arbetskraft hindrar småföretagen


I morse var jag på lanseringen av småföretagsbarometern, en årlig konjunkturrapport som görs av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Jag vill lyfta fram några saker från presentationerna och kan rekommendera att se diskussionen i sin helhet.

Det var en mycket positiv bild som Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, och Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, målade upp. Konjunkturbarometern visar att småföretagen är mycket positiva inför 2018. Sju av tio ser expansionsmöjligheter, och nio av tio vill växa. Orosmolnet på himlen är arbetskraftsbristen. Den har inneburit att fyra av tio företag har tackat nej till ordrar de senaste 12 månaderna.

Tre företagare: Ida Karlbom, Unikon, Anna Molin, Temakonsult, och Arto Lassila, ELTT, var inbjudna för att kommentera rapporten och ge medskick till näringsminister Mikael Damberg och centerns ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström. Eftersom de kom från olika branscher upplevde de olika typer av problem. Bland utmaningarna fanns, precis som rapporten pekar på, arbetskraftsbrist. Ett annat tillväxthinder som nämndes var kommunikationen i den egna kommunen. Det är positivt att en kommun expanderar, men för ett företag kan det innebära att det tar längre tid att få olika tillstånd eftersom kön på ärenden också växer.

Först ut av politikerna var Mikael Damberg. Han var glad över konjunkturläget för småföretagen och menade att det var en ”imponerande läsning att sju av tio ser expansionsmöjligheter och att nio av tio vill växa”. Han lyfte fram att det viktigaste för tillväxten är en fungerande bostads-, infrastruktur-, och utbildningspolitik. Kring det senare betonade han regeringens satsning i den kommande budgeten som en ”exempellös utbildningssatsning”. Damberg berättade också om att det från årsskiftet blir förmånligare regler kring personaloptioner i nystartade företag.

Avslutningsvis delade Mikael Damberg med sig av hur svårt det kan vara att nå ut med politik. Han hade nyligen varit och pratat inför 300 personer och frågat hur många som kände till det nya Växa-stödet (det som innebär en rabatt på arbetsgivaravgiften på den första som anställs i ett företag). Ingen räckte upp handen…

Emil Källström höll med om att det är positiva siffror i rapporten, och menade att det känns när han är ute i landet och pratar med företagare. Men enligt Källström måste vi göra mer för att rusta oss för vintern som kommer. Han var besviken över att det har saknats ett reformtempo de senaste sju åren. En lösning när det gäller att skapa ett bättre företagarklimat vore, enligt Emil Källström, att riksdagspartierna från höger till vänster kom överens om att det hela tiden skulle bli lite bättre för företagarna.

Seminariet avslutades med en spänstig diskussion mellan Mikael Damberg och Emil Källström som börjar 1.10 in i filmen. Se gärna den om du har tid!

/Magnus

måndag, september 04, 2017

Välkommen tillbaka, Bill!

Bill Gartner. Foto: Sofia Ernerot.
Våren 1996 träffade jag Bill Gartner för första gången. Det var på den så kallade Babson-konferensen i Seattle, och vid den tiden var Bill professor vid San Francisco State University. Sedan 1 juni i år är han innehavare av en nyinrättad professur på just Babson College: Bertarelli Foundation Distinguished Professor of Family Entrepreneurship.

Jag kände till Bill innan konferensen 1996, jag hade läst några av hans banbrytande forskningsartiklar och visste att många svenska forskare lovordade hans forskning. Döm om min förvåning då jag fick veta att den hyllade professorn aldrig hade varit i Sverige! Och anledningen till det var enkel – ingen hade bjudit hit honom.

Så det gjorde jag. Och drygt ett år senare fungerade det för honom att besöka oss på ESBRI, vilket resulterade i att Bill höll den allra första Estradföreläsningen hösten 1997. Därför är det extra roligt att han nu inleder höstens Estrad när föreläsningsserien firar 20 år. Denna gång (11 september) pratar han på temat ”10 entrepreneurial lessons from 20 years of research”.

Sedan 1997 har vi arrangerat 190 Estradföreläsningar med cirka 23 000 deltagare. När Bill föreläste första gången hade vi tyvärr inte tekniken för webbsändning på plats, men från och med 2006 har vi filmat, sänt och tillgängliggjort alla föreläsningar. Besök gärna vår webb-tv-sida för mängder av kunskap och inspiration.

När det gäller Bill så har han sedan sitt första besök hos oss varit engagerad i många av våra aktiviteter och även formellt varit en av våra internationella rådgivare. I Kunskapsbanken och på Esbribloggen finns mycket att läsa om honom.

Jag ser fram emot att hälsa Bill välkommen till Stockholm igen, och få ta del av hans tankar och kunskap. Det brukar alltid vara mycket givande. Vi ses på Estrad!

/Magnus

onsdag, augusti 30, 2017

Gästblogg: Dagens hållbarhetsparadigm håller inte

”Hållbarhet” har blivit ett honnörsord för de flesta verksamheter, men vad inkluderar de i begreppet? Och vad missar de? Per Frankelius är forskare vid Linköpings universitet och en drivande kraft i Grönovation. I sin gästblogg diskuterar han hållbarhet i en bredare bemärkelse där även ekonomi och djurvälfärd ingår. /Åse

I boken ”Marknadsföring: Vetenskap och praktik”, här förevisad i Tiger World, kritiseras dagens hållbarhetsparadigm. I den boken finns Kolmården med som ett av praktikfallen. Grunden till Kolmårdens djurpark – som betytt oerhört mycket för bevarandet av utrotningshotade djurarter – var Ulf Svenssons vilja att förbättra ekonomin i den lilla orten Kolmården. Foto: Visitoria Carbonmarten
Opinionsbildare av alla de slag tävlar idag om att sätta hållbarhet i centrum. Ordet hållbar ingick i beskrivningen av inte mindre än 1 028 seminarier i årets Almedalen. Men många synes inte ha förstått begreppets innebörd.

I en majoritet av resonemangen i debatten, relateras hållbarhet bara till miljön. Fokus på klimatet är vanligare än fokus på ekologisk mångfald. Ibland väver man in också social hållbarhet.

Problemet är att denna bild inte överensstämmer med begreppets betydelse såsom FN definierade det från början. För FN var hållbarhet en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Underlaget var Gro Harlem Brundtlands rapport ”Our Common Future” 1987.

Där talades om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Alla tre delarna måste fungera i samklang för att hållbarhet ska uppnås. Brundtland insåg inte minst ekonomins betydelse för hållbarheten och skrev:

”Poverty is a major cause and effect of global environmental problems. It is therefore futile to attempt to deal with environmental problems without a broader perspective that encompasses the factors underlying world poverty and international inequality.” (s 12)

Brundtlandrapporten baserades delvis på agronomen Lester Brown, född på en bondgård i Bridgeton, New Jersey i USA. Mellan åren 1984 och 1987 var Brown redaktör för rapporter med rubriken ”State of the world”. Ett bärande tema i hans skrifter är att det alltid existerar ett samband mellan ekonomi, ekologi och sociala frågor.

Trots att Brundtland, Brown och FN insåg ekonomins betydelse lyser de ekonomiska dimensionerna ofta med sin frånvaro i dagens hållbarhetsdebatt. Är det hållbart?

Och vad kan vi då se bortom Brundtlands hållbarhetsperspektiv? I framtiden kanske vi bör byta ut triangeln mot en sexhörning där landsbygdsperspektiv, djuretik och kultur också finns med. Vidare finns nog skäl att tänka mer på hållbarhet i bemärkelsen produktkvalitet. Varför går saker sönder fortare än vi förväntar oss? Någon kanske vill föra in ständig teknikutveckling som en del av ett hållbart samhälle? Landar vi sålunda i en dynamisk oktaedermodell?

En sak är i alla fall klar: En hållbarhetsdiskussion med tonvikt vid bara en eller två av hållbarhetens tre fundament är inte hållbar.

Linné älskade naturen och var en hållbarhetsforskare före sin tid. Men varför har han här titeln ”Flora Economica”? Jo, för att han insåg att det ekonomiska perspektivet var lika viktigt som det biologiska. Foto: Grönovation

"Bojkotta palmoljan, den dödar regnskog”, var budskapet i Erik Hansson och Tom Svenssons artikel i Expressen 4 december 2015. De nämnde bland annat Snickers och pekade på stora negativa miljöeffekter i Indonesien i spåren av palmoljeplantager, exempelvis påverkas orangutangernas biotoper. Men allt detta bottnar i hög grad inte i ett miljöproblem, utan i ekonomi. De som vill livnära sig på palmolja upplever sig troligen inte ha något bättre sätt att försörja sig på. Foto: Bildverkstan

/Per Frankelius

onsdag, augusti 23, 2017

”Man behöver inte alltid göra forskarna glada”

I dag var jag på ett seminarium om forskningskommunikation, framförallt med fokus på forskning om hållbarhet och miljö. I en paneldiskussion deltog Sarah Cornell, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Fredrik Moberg, forskningskommunikatör vid Albaeco, och Eva Karlsson, vd för Houdini Sportswear.

De pratade bland annat om svårigheten med att nå ut med komplicerade budskap på ett sätt så att ”vanliga människor”, politiker och företag kan ta det till sig – och bli inspirerade att göra något. 

- Det är svårt att gå från kunskap till action. Hur översätter man till exempel forskningsresultat om glaciärsmältning i Arktis till något som ett företag konkret kan agera på sa Sarah Cornell.

- Vi måste också inse att det är oss det handlar om. Det är inte de fattigaste eller de allra rikaste som är det största problemet, det är vi som finns någonstans mittemellan.

Fredrik Moberg poängterade att det inte bara handlar om att kommunicera forskning, utan att det också ska översättas till en verktygslåda som verkligen kan användas. Och ibland kanske man måste våga sticka ut näsan lite.

- Det är en dans mellan forskningsresultaten och att hitta konkreta implikationer som företag, politiker och allmänheten kan ta till sig. Det gäller att hitta sätt att kommunicera så att folk ser värden i att bidra, att de får något tillbaka om de engagerar sig. Och inte bara värden som räknas i kronor eller dollar, sa Fredrik Moberg.

- Man behöver inte alltid göra forskarna glada genom att använda svåra begrepp och komplicerade förklaringar. Det går att prata om det här utan att använda ord som ”resilience”.

Hållbarhetstänket är djupt rotat inom klädföretaget Houdini. De jobbar bland annat med ett cirkulärt tänkande kring både produktion och konsumtion. Eva Karlsson menade att en viktig del för att lyckas är att alla drar åt samma håll.

- Vår grundvision är klar och öppen. Jag tror till exempel inte att någon som bara är intresserad av vinstmaximering skulle köpa aktier i oss. Vi har heller ingen styrelse som hindrar olika satsningar, sa hon.

- Vi försöker vara transparenta med allt vi gör, men vi vill också inspirera!

Seminariet var en del av The Stockholm Act, en festival med målet att utforska vägar mot en mer hållbar värld. I grunden finns FN:s globala mål för en hållbar utveckling, och i festivalens advisory board sitter bland andra Johan Rockström, Stockholm Resilience Center, Thomas Öberg, sångare i Bob Hund och Kajsa B Olofsgård som är Sveriges ambassadör för 2030-agendan.

/ Jonas

onsdag, augusti 02, 2017

Framtiden går i femtio nyanser av grönt

Jag har precis läst ”Sverige ser inte ut som du tror” skriven av Helena Jonsson och Anna Lundell (Volante, 2017). Det är en nyanserad och faktaspäckad bok som belyser olika aspekter av lantbruk och kopplingen mellan stad och land. Författarna menar att de flesta i dag ser lantbruk som något föråldrat och omodernt, men inget kan vara mer fel. Det är ytterst viktigt att både stad och landsbygd utvecklas för ett hållbart samhälle.

En biobaserad samhällsekonomi bygger på de tre viktiga delarna av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social. Vi är beroende av ett fungerande ekosystem, bibehållen bördighet i jorden, rent vatten, pollinerande insekter, biologisk mångfald och inte minst ett någorlunda förutsägbart klimat. Men de som arbetar inom gröna näringar måste också kunna ta betalt för sina produkter och sitt arbete. Det är nödvändigt att ha konkurrenskraftiga priser på en global marknad. Det här medför en balansgång för att tillgodose olika aspekter av hållbarhet och ekonomi.

Författarna menar att vårt samhälle står inför stora utmaningar och att det krävs strukturella förändringar och ett helt nytt sätt att tänka. Vi behöver förstå att allt hänger ihop i ett slags ekosystem och att det är våra val som styr utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I stället för att fortsätta slösa med fossil olja och gas med svarta kolatomer ska vi byta ut dem mot gröna, förnyelsebara. På det sättet blir inte framtiden svart eller vit, den går istället i femtio nyanser av grönt!

Jag tycker att framtiden känns lite ljusare efter att ha läst boken, och kommer definitivt att bli ännu mer medveten om hur mina val påverkar miljön.

/Helene

tisdag, juli 25, 2017

Forskningen fortsatt högt i kurs

Trots allt tal om postsanningar, fejknyheter och alternativa fakta, står forskningen högt i kurs i Sverige. Eller kanske är det just på grund av faktaresistensen som vi vill hitta en motpol att vända oss till? Och då ligger forskningen nära till hands, även om den också har fått sig en törn av Macchiariniaffärer och annat.

Två nyligen publicerade alster visar i alla fall att vi tror på forskarna. Antologin ”Larmar och gör sig till”, som grundar sig i SOM-undersökningen gör klart att svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokrati, vår tilltro till experter och forskning, vår tillit till varandra och känslor av samhörighet, ligger på stabila nivåer. Boken finns att ladda ner

En rapport från Vetenskap & Allmänhet visar att universitet och högskolor har näst högst förtroende bland våra samhällsinstitutioner. På första plats ligger sjukvården. Forskarna som personer ligger ännu bättre till; drygt 70 procent av svenskarna har mycket eller ganska högt förtroende för gruppen.

/Jonas

onsdag, juli 12, 2017

Hur man blir kreativ och tjänar pengar på det

Det finns en utbredd myt att alla stora idéer kommer, utan ansträngning, från ett geni som sitter och funderar en stund. Men så är det verkligen inte. De allra flesta uppfinningarna föregås av en stor mängd misslyckade idéer. Så det gäller att ge sig själv tillåtelse att misslyckas. Och sedan försöka igen.

Jag läste nyligen boken ”Kreativitet utan flum” skriven av Stefan Ekberg. Det är en fullspäckad handbok i hur man kan öka sin egen kreativitet och hitta sätt att tjäna pengar på det. Ekberg menar att skickliga kreatörer inte behöver vara smartare än genomsnittet. De gör bara tre saker flitigare än andra: De skaffar fler erfarenheter. De tänker på problemet oftare, och på nya sätt. De jobbar också mer med idéerna de får fram – de ger inte upp efter en eller två lösningar. I dagens samhälle dränks vi hela tiden av olika intryck och det finns inte utrymme för tystnad. Vi behöver träna oss i att tänka, fundera och prova oss fram.

En bra strategi är att lära sig så mycket man kan om det området man ska jobba inom. Det är först när man har lärt sig allt som finns inne i boxen som man kan kliva ur den. Sedan är det bara att börja. 

När man väl är igång föreslår författaren att man skaffar en prestationsdagbok så att man kan peppa sig själv när det går trögt. Då ser man att man har åstadkommit en massa saker fast man inte tycker det just då.

Den här boken är inte värdefull bara för dig som är uppfinnare, jag tror att den kan vara till nytta för de allra flesta, både i arbetslivet och på fritiden.

/Helene

måndag, juli 03, 2017

Glad sommar önskar ESBRI!

Nu under sommaren blir det lite tunnsått här på bloggen, men på vår webbplats finns gott om artiklar, föreläsningar och annan förkovran. Här kommer några tips:

”Nedläggning av bankkontor drabbar företagen”
Mikaela Backman har skrivit en debattartikel till Entré nr 2-2017 utifrån sin mångåriga forskning om betydelsen av lokala bankkontor för företagandet på mindre orter.

Innovation in your box: Why meaning – not ideas – is the key to success
I maj gästades Estrad av två forskare från Politecnico di Milano i Italien: Roberto Verganti och Åsa Öberg. De menade att det viktigaste inte är att ”tänka utanför boxen”, utan att innovationsprocessen snarare ska komma inifrån. Under föreläsningen presenterade de hur de brukar arbeta konkret med företag.

Hemvändare ökar innovationen i utvecklingsländer
Entreprenörer som studerar utomlands och sedan återvänder till sina hemländer för att starta företag, är en växande grupp. Och de bidrar till ökad innovation och internationalisering i många utvecklingsländer. Det visar Wensong Bais forskning vid Uppsala universitet.

Läs en e-bok – gratis!
Fler och fler ger ut sina böcker digitalt, fria för nerladdning. Ett aktuellt exempel är ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Andra exempel är Eric von Hippels ”Free Innovation” samt Dean Shepherds och Holger Patzelts ”Trailblazing in Entrepreneurship. Creating New Paths for Understanding the Field”.

I Kunskapsbanken hittar du också tusentals andra artiklar och boktips, samt ljudfiler och filmer från våra evenemang. Det är bara att välja det format och de ämnen som passar dig!

Passa också på att sajna upp dig för nyhetsbrevet e-Entré och följa oss på Facebook och Twitter så riskerar du inte att missa några nyheter när vi drar igång igen efter semestrarna.

Väl mött i höst!

/Åse

onsdag, juni 28, 2017

Om jag var där…

På söndag inleds årets Almedalsvecka. I år är ingen från ESBRI på plats, men vi kommer nog inte kunna låta bli att följa det som händer på distans. Många seminarier går att följa på webben och de digitala kanalerna brukar – på gott och ont – svämma över av almedalsinlägg.

Det märks redan nu i inkorgen att det närmar sig, inbjudningarna till spännande seminarier, mingel och andra tillställningar droppar in med jämna mellanrum. Som vanligt har det slagits rekord i antal arrangemang, över 4 000 seminarier såg jag att det officiella kalendariet innehåller för tillfället. Och som vanligt är det många som ligger inom eller nära ESBRIs intresseområden.

Här är några av de seminarier jag skulle ha i min kalender om jag var där…

  • Vetenskap & Allmänhet arrangerar flera seminarier i samarbete med andra aktörer. Bland annat ett om civilsamhällets roll inom innovation, med Vinnova och Ideell Arena som partners. Mer här: https://v-a.se/2017/06/mingla-med-oss-almedalen/
  • Vinnova är medarrangör till ett gäng seminarier och håller även ett i par egna. Ett av dem, som också sänds på webben, handlar om globala hållbarhetsmål som drivkraft för innovation. Vinnovas program i Almedalen hittar du här: https://www.vinnova.se/nyheter/2017/06/vinnova-i-almedalen-2017/
  • Tillväxtverket bjuder in till framtidsfrukost om trender för företagandet 2030. Mer om Tillväxtverket i Almedalen: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/mot-oss-i-almedalen.html
  • Almi arrangerar bland annat en tillväxtdag tillsammans med tidningen Breakit. Hela programmet: http://www.almi.se/Fristaende-artiklar/Almi-i-Almedalen/
  • Ett av Entreprenörskapsforums seminarier handlar om hur vi kan ta tillvara nyanländas entreprenörskapskompetens. Här hittar du deras Almedalsschema: http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/inbjudningar/entreprenorskapsforum-almedalen-2017/
  • Entreprenörer – bortskämda eller bortglömda? Det är titeln på ett av EY:s seminarier. Här är hela deras lista: http://www.ey.com/se/sv/newsroom/pr-activities/almedalen
  • På Västsvenska Arenan håller komikern Johan Wester i ett quiz för att bota faktaresistensen. Arrangörer är fem västsvenska lärosäten. Mer här: http://vastsvenskaarenan.se/project/akademikvall-med-quiz-chalmers-goteborgs-universitet-hogskolan-boras-hogskolan-skovde-hogskolan-vast/
  • Hjärna.Hjärta.Cash bjuder för 7:e året i rad in till för social innovation och samhällsentreprenörskap. I år tillsammans med Mötesplats Social Innovation samt Reach for Change. Info och anmälan: https://simplesignup.se/event/97304-almedalsminglet-foer-social-innovation
  • Måndag 3 juli har utsetts till nationella entreprenörsdagen i Almedalen. För arrangemanget står Grant Thornton, Founders Alliance, Yeos, Företagarna och SUP46. Dagsprogram här: https://www.grantthornton.se/seminarier/almedalen/nationella-entreprenorsdagen/
Sök gärna i det officiella programmet http://www.almedalsveckan.info/ efter fler spännande tillställningar under veckan. Målet är väl ändå att springa på så mycket som möjligt? Det skulle i alla fall jag ha gjort, om jag var där…

/Jonas

onsdag, juni 21, 2017

Låt kunskapsinvesteringarna få utväxling!

Bra där! I en gästkrönika för Vetenskap och Allmänhet lyfter Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström vikten av att det ställs ”krav på att forskningsresultaten blir tillgängliga för flera grupper i samhället.”

Han skriver vidare: ”Forskarna måste vara starkt delaktiga i att kommunicera och nå ut med sin forskning, och med dagens teknik finns det stora möjligheter att enkelt och effektivt dela och sprida forskningsresultat.”

Det är lätt att hålla med honom om det. Dessutom måste det finnas bra funktioner för att göra forskningens innehåll mer lättillgängligt, utan att för den sakens skull förenkla så att substansen helt försvinner.

Alla som har följt ESBRIs verksamhet sedan starten 1997 vet att spridandet av forskningsresultat är själva kärnan i vår verksamhet. Därför var det extra roligt för mig att, så här inför midsommarhelgen, läsa Sven Stafströms text. Och dessutom när det 80:e numret av vår tidning Entré är på väg till alla prenumeranter runt om i Sverige, med fler artiklar om aktuella forskningsresultat.

Jag hoppas att fler forskningsfinansiärer, precis som Vetenskapsrådet, inser att det är en smart och relativt sett billig tilläggsinvestering att stödja kunskapsspridningen av den forskning som produceras på våra lärosäten. Från vår horisont ser vi att Vinnova har gjort en stark insats på området. De bidrar med delfinansiering för tidningen Entré och den nationella föreläsningsserien Estrad där forskare från hela landet presenterar sin forskning till en bred allmänhet.

Så om du är forskningsfinansiär och läser detta – hör gärna av dig! Då kan vi diskutera hur vi blir ännu bättre på att se till att den investering som görs i kunskapsproduktion får större utväxling och påverkar samhällets utveckling. Och då till det bättre får vi hoppas!

/Magnus

fredag, juni 16, 2017

Stockholms innovationskraft bygger på samverkan

Saeid Esmaeilzadeh
I onsdags var Magnus, Åse och jag på heldagskonferensen ”Ett innovativt Stockholm i en global värld”, arrangerad av Innovationskraft Sthlm. Magnus modererade dagen, medan Åse och jag jobbade med dokumentationen.

Innovationskraft Sthlm, som har funnits i fem år, samlar de aktörer som arbetar med innovationsfrågor i Stockholmsregionen. Konferensen var ett sätt att stämma av inför det fortsatta arbetet. Förutom regionala aktörer inom innovationsområdet medverkade ett antal internationella experter.

Det var ett digert program som avhandlades under dagen, med inledning av avgående landshövding Chris Heister:

- Den här konferensen är en fantastisk möjlighet för oss i Stockholmsregionen att träffas och prata om ett av de allra viktigaste områdena; vårt innovationsklimat. Vi har redan ett fantastiskt innovationsklimat i Stockholm, och vår betydelse för Sveriges ekonomi som helhet är jättestor. Men vi måste fortsätta ligga i, vi kan inte leva på det vi gjorde i går. Det är det vi gör i morgon som avgör vår plats i den hårda globala konkurrensen, sa hon.

Chris Heister.
Saeid Esmaeilzadeh, en av grundarna till Serendipity Innovations, höll ett inspirationstal. Han berättade om sin privata historia och om sin entreprenörskapsresa tillsammans med kollegan Ashkan Pouya. Vi har tidigare skrivit om deras bok Miljardmakarna här på bloggen. Saeid och Ashkan skrev även Åsikten i Entré nr 3-2010.

- Vi har byggt upp en företagsgrupp värd 4 miljarder, som säljer i 70 länder. Vi jobbar gärna inom områden där utvecklingen är demografiskt driven, bland annat med urban infrastruktur. Här är Stockholm en mycket lämplig region, fler flyttar hit och ska samsas på samma yta. Det finns många utmaningar att hantera inom infrastrukturområdet, sa Saeid Esmaeilzadeh.

Han poängterade hur avgörande vår svenska öppenhet är för innovationsklimatet. Själv växte han upp i Iran under tiden för revolutionen, ett polariserat samhälle med hög korruption.

- Korruption är så destruktivt. I Sverige kan vem som helst registrera ett bolag och det är klart dagen efter. I Iran måste man muta minst tre tjänstemän för att över huvud taget få det registrerat. Den öppenheten har varit en stor styrka för Sverige.

Innan förra riksdagsvalet skrev Saeid Esmaeilzadeh och Ashkan Pouya en artikel, apropå de starka högervindar som blåste: ”Det är större risk att en utomjording tar ditt jobb än en invandrare”. De syftar på en studie som visar att 50 procent av alla dagens jobb kommer att ersättas av digitala system.

- Det kommer säkert skapas nya jobb också, men digitaliseringen är en stor utmaning som vi inte riktigt har förberett oss för – och det kommer att bli smärtsamt. Alla kan inte skolas om till att göra appar.

Förmiddagens andra pass handlade om trendspaning ur ett Stockholmsperspektiv, följt av paneldiskussionen ”Chris corner” med bland andra Chris Heister och Niklas Johansson, statssekreterare på näringsdepartementet. Ämnen som togs upp var bland annat attraktionskraft, flexibilitet, livslångt lärande, kompetensförsörjning för både bredd och spets, och ny teknik som kan underlätta exempelvis inom vården.

Efter en stärkande lunch, arrangerad av strukturfondsprojektet Matlust som jobbar för en hållbar och lönsam livsmedelsnäring i Stockholmsregionen, var det dags för trendspaning ur ett globalt perspektiv. På talarlistan stod tre internationella experter från tre olika världsdelar: Steven Leonard, vd för SGInnovate i Singapore, Thomas Meißner, direktör vid Berlin Partner for Business and Technology, och professor Mary Walshok, University of California, San Diego.

- Allt vi gör i Singapore är innovationsorienterat. Vi har inga naturresurser, och ingen åkermark för odling. På 1950-talet var vi i princip en fiskehamn, nu har vi en av de högsta BNP per capita i världen. Och vi ligger trea på listan över världens mest tätbefolkade områden. Vi har också en åldrande befolkning, en utmaning som vi delar med många delar av världen. Vi kommer exempelvis att behöva en ny sjukvårdsmodell framöver, sa Steven Leonard.

SGInnovate jobbar för att på olika sätt stärka högteknologiska entreprenörer och innovatörer i Singapore. Idéerna ska handla om att lösa globala problem, som just inom sjukvård eller vattenförsörjning. Leonard menade också att även om Singapore klarar sig relativt sett bra i den globala konkurrensen finns ett behov av att stärka viljan att ta risker och främja den entreprenöriella kulturen.

- Singapore ligger högt upp på många olika världsrankningar. Vi gillar verkligen att ligga etta, men det viktiga är ju vad vi gör med alla toppresultat. Och i Singapore blir vi lätt obekväma när det inte går som vi har tänkt oss, eller när vi måste stanna upp för ett hinder. Vi måste vända det tänkandet, annars kan vi inte uträtta stordåd.

Thomas Meißner tog bland annat upp att Berlin har många likheter med Stockholm. Båda regionerna är hotspots för startups. 2011 antog Berlin en gemensam innovationsstrategi, Stockholms kom 2012.

Mary Walshok lyfte fram att det finns ganska stora skillnader mellan USA och Europa respektive Asien, inte minst när det gäller regeringens roll i innovationsverksamheten.

- Regeringen spelar en avgörande roll även hos oss, men på ett helt annat sätt. I USA fungerar det offentliga framförallt som en viktig upphandlare av innovation. Allt stöd till innovation och företagande är privat finansierat. Målet för många politiker är att skapa ”bra jobb”, gärna välbetalda jobb inom högteknologiska sektorer. Det leder till att konsumtionen och tillväxten ökar i andra branscher också, sa hon.

Mary Walshok påpekade att San Diegos närhet till Mexiko är en stor fördel. Här finns arbetskraft inom högteknologisk tillverkning till ett mycket lägre pris än i USA. Sveriges och Stockholms närhet till Baltikum innebär samma strategiska fördel, menade hon.

- Minsta gemensamma nämnare för innovationsekonomin är samarbete.

Mary Walshok, Maria Rankka, Camilla Mellander, Steven Leonard och Thomas Meißner.
De tre utländska gästerna deltog i den avslutande paneldiskussionen, dit även enhetschef Camilla Mellander, Utrikesdepartementet, och Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, anslöt. Diskussionen kretsade mycket kring Kina som innovationsnation, hållbar tillväxt och möjligheterna i globala värdekedjor.

Chris Heister avrundade konferensen:

- Vi har jobbat inom Innovationskraft Sthlm i fem år för att vi har känt ett behov av att samarbeta bättre mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I dag har vi hört många bra inlägg, och många trycker förstås på samverkan. Bra kommunikationer inom och utom regionen, är viktigt. Vi behöver både fyrspår till Uppsala och dagliga flighter från Singapore till Stockholm, sa hon.

Hela konferensen livesändes, och sändningarna går att se i efterhand.

/Jonas

måndag, juni 12, 2017

Inkubatorer för äldre kan öka företagandet

Foto: Entreprenörskapsforum.
I förra veckan var jag på lanseringen av ”Entreprenörskap i Sverige”, årets nationella GEM-rapport, utgiven av Entreprenörskapsforum. GEM – Global Entrepreneurship Monitor – mäter årligen den entreprenöriella aktiviteten i 66 länder och den svenska rapporten visar hur vi ligger till i jämförelse med övriga länder som ingår i studien.

Det var en rätt positiv bild som förmedlades. 2014 skedde en kraftig minskning i nyföretagandet, som nu nästan helt har återhämtats. Under 2016 var 7,6 procent av den svenska befolkningen på väg att starta eget, eller drev ett nystartat företag. Men trots ökningen är nivån fortfarande under genomsnittet i jämförbara, innovationsdrivna länder.

Det är framför allt kvinnorna, men även äldre, som driver entreprenörskapet framåt. Man kan därmed anta att osäkerheten runt RUT- och ROT-avdrag, som troligen orsakade den kraftiga minskningen 2014, har undanröjts. Under hösten 2016 uppstod dock en ny diskussion om dessa frågor och effekterna av den debatten kan visa sig i nästa studie.

En stor del av de som driver företag i Sverige är över 50 år, många är dessutom över 65. De äldre visar sig vara både mer riskvilliga och optimistiska än yngre företagare. En del fortsätter (ofta som konsulter) inom det yrke de har haft, andra vill prova på något helt nytt, och vissa behöver komplettera sin ekonomi. Nu finns tyvärr inte så mycket forskning om företagande bland äldre, de flesta tidigare mätningar har stannat vid 64 år.

En av forskarna som medverkade i GEM-studien är Carin Holmquist och hon har noterat att det finns gott om inkubatorer för unga människor men inte en enda för de som vill starta företag på äldre dagar. Varför inte starta inkubatorer för äldre? Det tycker jag låter som en alldeles utmärkt idé, på så sätt skulle man både kunna dela erfarenheter och få ett socialt sammanhang.

Nästan 80 procent av svenskarna anser att det finns goda entreprenöriella affärsmöjligheter i närmiljön, vilket är ett kanonbra resultat i jämförelse med andra länder. Men endast 36 procent anser att de har förmågan att starta och driva företag, vilket definitivt inte är lika bra. Rädslan för att misslyckas hindrar många från att ta steget till eget företagande. Ett av förslagen i rapporten är enklare och billigare lösningar för att rekonstruera företag så att entreprenörer kan få en andra chans.

GEM-rapporten visar också att vi i Sverige är duktiga på startup, men sämre på scaleup. De som planerar att anställa fler än 20 personer inom fem år har sjunkit sedan förra mätningen, och bara Grekland och Spanien ligger efter oss på listan. Båda länderna har haft en mycket besvärlig ekonomisk situation jämfört med Sverige, så vi ligger verkligen risigt till med tanke på vår högkonjunktur.

Men vad kan vi göra åt det här? Rapportförfattarna menar att konkurrenskraftiga personaloptioner är ett sätt att locka till sig kompetens och utveckla företag. De generella ramvillkoren måste också förbättras. För alla företagare – oavsett kön, ålder och bransch.

Vill du ta del av rapporten finns den att ladda ner här och här finns webbsändningen från seminariet.

/Helene

fredag, juni 09, 2017

Fredagsmys på kontoret

Dagens fredagsmys firas på kontoret med slutkorrande av Entré nr 2-2017. Äntligen dags för ett trevligt djur på omslaget igen, det var ett tag sedan sist. Kon, som egentligen är en tjur, kommer sig av att flera artiklar på olika sätt handlar om landsbygden.

Mikaela Backman skriver under vinjetten Åsikten om hur viktiga de lokala bankkontoren är för små företag. Natasha Webster har forskat om thailändska kvinnor som driver företag på den svenska landsbygden, och Hanna Martins avhandling handlar om miljöinnovationer.

Dessutom, som kuriosa, Colette Henry som är på porträttet har arbetat på en veterinärhögskola. Och, om ni ursäktar, hon heter ju faktiskt COlette…

Om allt går som det ska når tidningen er prenumeranter innan midsommar.

/Jonas

torsdag, juni 01, 2017

Från barnmorska till entreprenör

Jag har precis läst boken ”Mama Mia! Min resa från barnmorska till framgångsrik entreprenör” där Christina Wahlström beskriver hur hon startade Mama Mia, Stockholms första privata barnmorskedrivna mödravårds- och barnavårdsmottagning i mycket stark motvind. Året var 1988.

Hon hade arbetat länge inom landstinget och reagerade på att patienterna inte fick någon möjlighet att påverka sin vårdsituation, och att läkarna alltid ansågs ha rätt. Hon hade en vision om att varje enskild individ skulle behandlas utifrån sin egen bakgrund och inte tvingas in i ett färdigt, fyrkantigt system.

Wahlström mötte häftigt motstånd och kunde under många år inte ta ut någon lön alls. I boken får vi ta del av många historier om hennes kamp mot både missunnsamma läkare och ett hårdnackat etablissemang. Det finns ett antal fallbeskrivningar av när patienter kommit i kläm på grund av det stelbenta sättet att arbeta inom vården.

Men tack vare engagemang, en stöttande familj och en otrolig envishet har hon lyckats ändra på både regelverket och synen på hur mödravård och barnavård ska bedrivas. Hon vill skapa världens bästa mödravård och har kommit en bra bit på väg. Sveriges nuvarande modell är unik på många sätt.

Flera andra länder vill starta upp liknande verksamheter, både i Europa och i resten av världen. Det finns stora möjligheter att exportera kunskap till kvinnor i utvecklingsländer. Genom utbildning av ländernas befolkning kan vi se till att de själva kan driva välfungerande kliniker.

Det är imponerande och inspirerande att ta del av Christina Wahlströms historia. Hon visar att det är möjligt att lyckas om man drivs av en stark vilja och envishet.

/Helene

onsdag, maj 24, 2017

Entreprenörskap i Europa

Panelen från vänster till höger: Jeanette Andersson, Håkan Hillefors, Peter Voigt, Anna Maria Corazza Bildt och Magnus Henrekson.
Hur kan innovatörer och entreprenörer stöttas, i Sverige och Europa? Det var temat för ett seminarium i tisdags, arrangerat av IFN och Europeiska kommissionen.

Seminariet utgick från den sprillans nya ”Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe” som går att ladda ner gratis. Boken är författad av Niklas Elert, Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, utgiven av Springer, och ingår i EU-projektet FIRES.

Magnus Henrekson inledde seminariet med att berätta kort om bokens huvudbudskap. Författarna har identifierat nio viktiga områden där regelverket skulle kunna modifieras i syfte att bygga starkare entreprenöriella ekosystem: 1. Ägande, 2. Skatter, 3. Sparande, kapital och finansiering, 4. Arbetsmarknad och socialförsäkringar, 5. Produkt- och tjänstemarknader, 6. Konkurser och insolvens, 7. FoU, kommersialisering och kunskapsflöden, 8. Humankapital, och 9. Informella institutioner.

- Vi behöver mer innovation, men vi behöver mer entreprenörskap också.

- Det finns stora skillnader mellan alla länder, och varje land måste utgå från sina förutsättningar. The devil is in the details. Och detaljerna påverkar en mängd aktörer inom olika sektorer, därför är det viktigt att ha ett systemperspektiv, sa Henrekson.

Han underströk att entreprenöriella ekosystem växer fram organiskt. Det ena ger det andra, man experimenterar, och något börjar spira till synes slumpartat. Så var det till exempel i Silicon Valley. Att hela världen sneglar just på Silicon Valley och försöker återskapa den miljön på hemmaplan verkar med andra ord dödfött. Enligt Henrekson bör politiker hålla sig borta och inte börja dela ut pengapåsar till lovande klustermiljöer.

- Jag kan dra en parallell till de svenska musikfestivalerna. Så länge de var spontana, självorganiserade initiativ gick det bra. Men så fort politikerna började stötta dem gick det sämre. Politikens roll är att se till att vi har bra regelverk, sa Magnus Henrekson.

Därefter vidtog en paneldebatt där även Jeanette Andersson, affärsängel, Anna Maria Corazza Bildt, EU-parlamentariker och entreprenör, Håkan Hillefors, Näringsdepartementet, och Peter Voigt, Europeiska kommissionen, ingick. I diskussionen lyftes bland annat finansieringsmöjligheter, regelförenklingar och vikten av en fungerande inre marknad inom EU.

- Vi politiker sitter inte längre i förarsätet, vi sitter där bak. Det är inte uppifrån-och-ner som gäller längre. Lösningarna kommer från kreativa och riskvilliga entreprenörer. Det bästa politiker kan göra är att på olika sätt underlätta för entreprenörskap, sa Anna Maria Corazza Bildt.

- Det är viktigt för Sverige och EU att skapa positiva attityder till företagsamhet; till att starta, driva och skala upp verksamheter, sa Håkan Hillefors.

Seminariet livesändes och filmades. Se hela i efterhand och/eller läs sammanfattningen på IFNs webbplats.

/Åse

tisdag, maj 23, 2017

Alla storlekar har betydelse

Daniel Wiberg, Martin Andersson, Pontus de Laval och Amelie von Zweigbergk.
Tidigare i dag arrangerade Entreprenörskapsforum ett lunchseminarium där de lanserade den nya rapporten ”Vad betyder stora kunskaps- och teknikintensiva företag för Sverige?” Författaren Martin Andersson var på plats och berättade om sin forskning.

- När vi pratar om nya jobb numera, pratar vi nästan bara om små och medelstora företag. Vi har även sett en strukturomvandling där industrin faller tillbaka, medan tjänstebranscher växer. Betyder det att de stora kunskaps- och teknikintensiva företagen minskar i betydelse och att näringspolitiken bör inriktas bara mot småbolagen, undrade Martin Andersson.

Frågan var såklart retorisk. Hela rapporten handlar om att det inte är antingen små eller stora företag som är viktiga för näringsutvecklingen, utan samspelet dem emellan. Förutom direkta effekter, som att de stora företagen faktiskt fortfarande anställer en stor del av den avancerade arbetskraften, är de indirekta effekterna betydande. De stora industriföretagen står för över 90 procent av de privata FoU-investeringarna, och forskningen visar tydligt att samhällsavkastningen på sådana investeringar är betydligt större än de är för företaget som gör själva investeringen. Det här brukar kallas för spillovereffekter.

Martin Andersson tog upp tre viktiga mekanismer där samspelet mellan stora och små företag blir tydligt. 1. De stora tekniktunga företagen fungerar som plantskolor för nästa generation av entreprenörer, många avknoppningar kommer därifrån. 2. De stora företagen är inkubatorer för erfaren kunskapsintensiv arbetskraft, som sedan kan anställas av andra. 3. De stora och de små företagen kompletterar varandra när det gäller innovation och att skala upp idéer.

En pionjär på forskning inom det här området var Steven Kleppersom Martin Andersson också har arbetat tillsammans med. Klepper har bland annat visat att stora teknikintensiva företag är viktiga grogrunder för nyföretagande på platser som Silicon Valley.

- Den här avknoppningsmekanismen är central för att förstå framväxten av nya branscher. Klepper satte verkligen fingret på vad stora företag kan betyda, och visar att de är viktiga aktörer i det entreprenöriella ekosystemet, sa Andersson.

- Slutsatsen för policy är bland annat att Sverige måste erbjuda: En attraktiv miljö för storskalig kunskaps- och teknikintensiv industriell verksamhet, spetsforskning på svenska universitet och lärosäten, goda villkor för kunskapsförsörjning och för att anställa spetskompetens från utlandet, och utmärkt kvalitet i svensk grund- och högskola.

Efter rapportpresentationen stod ett antal kommentatorer redo att säga sitt, först enskilt och sedan i en paneldiskussion: Pontus de Laval, Chief technology officer på Saab, Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling på Teknikföretagen, och Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

De Laval höll med om vikten av att stora och små samarbetar, han har själv sett många sådana exempel under sin tid på Saab. Han poängterade också att staten har en viktig roll som upphandlare och risktagare i stora innovationsprojekt. Von Zweigbergk drog paralleller till Nordeas eventuella flytt utomlands. Det får uppenbara negativa effekter, menade hon, och det handlar om mycket mer än bara skatteintäkter. Hon lyfte också frågan om kompetensförsörjning i stad kontra på landsbygden, en fråga som hon tror är mycket mer konfliktfylld än om vi ska satsa på stora eller små företag.

Daniel Wiberg argumenterade för ett fortsatt policyfokus på de mindre företagen. De stora företagen har bättre förutsättningar att klara av regelförändringar och andra yttre utmaningar. Det är i de små företagen jobben skapas och det är därifrån skatteintäkterna kommer, menade han.

I panelen lyftes också att det behövs fler testbäddar där ny teknik kan testas under kontrollerade former, att kopplingen mellan akademi och företag måste bli bättre, och att kompetensförsörjningen – både i stad och på landsbygd – är den helt avgörande frågan framöver.

/Jonas